I slutet av augusti mottog Tomas Eneroth Trafikverkets förslag till nationell infrastrukturplan för perioden 2018–2029. I förslaget uteblev den farledsfördjupning som Göteborgs Hamn har hoppats på.
Redan i dag anlöper fartyg som har ett djupgående som överstiger dagens gräns på 13,5 meter. Det innebär begränsningar för hur mycket de största fartygen kan lasta.
En muddring av hamnen skulle kosta 4 miljarder kronor – en investering som, enligt Göteborgs Hamn, kräver statlig medfinansiering.
– Trafikverkets förslag är nu ute på remiss och under remisstiden är jag noga med att inte uttala mig för mycket om enskilda projekt, för att det kan påverka remissinstanser. Nu åker jag land och rike runt för att hämta in synpunkter fram till remisstidens slut den 30 november. Ett av objekten som är med på den så kallade bristlistan är just hamnen i Göteborg. Den är inte bara viktig för regionen, utan den är ett nationellt intresse, säger Tomas Eneroth, i samband med besöket hos det kommunala bolaget Göteborgs Hamn.
Hamnen välkomnar mer dialog
I vår ska regeringen presentera den slutgiltiga planen. Totalt omfattar den 622,5 miljarder kronor.
Enligt Magnus Kårestedt, vd för Göteborgs Hamn, är det inte rimligt att hamnen måste stå för 90 procent av kostnaderna för muddringen, vilket varit villkoret för att fördjupningen ska komma med i planen.
Därför har man tidigare efterlyst att regeringen ska öppna upp för en dialog om en rimligare kostnadsfördelning.
– Jag ska inte recensera hur dialogen har varit tidigare, men det är viktigt att vi har en bra dialog. Syftet med mitt besökt är just att få till en bra diskussion framöver, säger Tomas Eneroth.
Borås och Göteborg ser ut att bli utan dubbelspår
Till regionens förtret innehöll Trafikverkets förslag inte heller någon utbyggnad av dubbelspårig järnväg mellan Göteborg och Borås. Istället föreslår man att byggstarten skjuts upp till "efter 2029".
– Vi har en ekonomisk ram att förhålla oss till, och jämfört med den förra planperioden så satsar vi 100 miljarder mer. Vi har också en bristlista som gör att andra objekt kan komma med om vi hittar kompletterande finansiering. Det innebär att jag i detta fall, precis som i andra fall, vänder på alla stenar för att se vilka ytterligare finansieringsmöjligheter som finns, säger han.
I september uttryckte tidigare infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M), i dag vd för arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier, att Trafikverket bör särskilja projektet om höghastighetsjärnväg mellan städer som Stockholm, Göteborg och Malmö.
"Vill inte riskera offentliga finanserna"
Det skulle ge projektet en egen lånefinansiering och en snabbare byggprocess, hävdar hon. Men det är ett förslag som Tomas Eneroth inte har hörsammat, säger hon.
– Hon har en ny roll nu och det är bra att byggindustrin är drivande för att vi hittar bra finansieringsvägar för infrastruktur och bostadsbyggande. Men jag vill också säga att det var den borgerliga regeringen som underinvesterade i infrastruktur under en lång tid. Jag är öppen för alternativa investeringslösningar, men samtidigt vill jag inte medverka till att riskera de offentliga finanserna. Om man lånefinansierar till ett infrastrukturprojekt, så bör man också veta vilka intäkter i form av avgifter eller värdeökningar som investeringen ger, säger han.
