I oktober 2018 rapporterade GP om kraftiga protester mot Göteborgs stads dammbygge vid Välens naturreservat i Askim. Då berättade biologen och miljöaktivisten Chris Ceder att det fanns 20 rödlistade fågelarter i området som skulle avverkas till förmån för dammbygget.
– Det handlar om omfattande ingrepp både i naturreservatet och det angränsande naturområdet. En av dammarna kommer att gå in i naturreservatet och man har börjat skövla skyddsvärd skog, sade han då.
Andra kallade det hela för ett "vedervärdigt ingrepp på ett naturreservat" och miljöpolitiken i Göteborg för "en skandal".
LÄS MER: Kraftiga protester mot dammbygge vid naturreservat
Stoppades efter GP:s artikel
Kommunen, närmare bestämt Kretslopp och vatten, menade å sin sida att de åtgärder som skulle utföras snarare var att betrakta som gynnsamma för både fåglar och andra arter i området då syftet med dammarna är att rena smutsigt dagvatten som rinner ut i Stora ån.
– Det här är snarare en positiv åtgärd ur miljösynpunkt, sade Emma Hansryd chef för projektavdelningen på Kretslopp och vatten.
Kort efter GP:s publicering stoppade Länsstyrelsen avverkningen i området, då de ansåg att det behövdes ytterligare utredning kring artskyddet. Strax före jul samma år godkände Länsstyrelsen dock fortsatt avverkning, förutsatt att ett antal skyddsåtgärder genomfördes i samband med dammbygget.
LÄS MER: Efter protesterna – Länsstyrelsen stoppar arbeten vid dammbygget
Bland annat skulle redan avverkade träd återanvändas i närområdet. Länsstyrelsen krävde också att kommunen skulle placera ut ett antal stockar och sex fågelholkar.
Inte i närheten av tillräckligt ansåg Naturskyddsföreningen, som ställde sig på Chris Ceders sida och överklagade Länsstyrelsens beslut.
Hackspett avgjorde
Nu har Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt gett dem rätt.
Domstolen konstaterar bland annat att kommunen och Länsstyrelsens underlag inte är tillräckliga samt att "urvalet av arter för vilka bedömningar kan komma i fråga har begränsats på ett sätt som inte svarar mot gällande lagstiftning".
För de arter som har bedömts, mindre hackspett och entita, anser domstolen inte heller att Länsstyrelsens föreslagna åtgärder kan anses tillräckliga.
"Detta i synnerhet inte för den i ärendet bedömda arten mindre hackspett" skriver domstolen som menar att dammbygget strider mot artskyddsförordningen. Vidare konstateras att arbeten kopplade till dammbygget kan antas skada även andra skyddade arter, men att underlag för att göra en sådan bedömning saknas.
"Mot bakgrund av det anförda ska länsstyrelsens beslut upphävas och anmäld verksamhet förbjudas" slår domstolen slutligen fast.
"Underkänner kommunens arbete på punkt efter punkt"
Något som möts av hurrarop från både Naturskyddsföreningen och Chris Ceder.
– Jag känner en väldigt stor lättnad. Det har varit en lång och jobbig kamp där ideella krafter tvingats strida mot en stor apparat med både Länsstyrelsen, kommunen och deras advokater, säger Chris Ceder.
Han fortsätter:
– Domstolen underkänner kommunen och Länsstyrelsens arbete på punkt efter punkt. Det känns som en upprättelse och visar att det inte är så hopplöst som det ibland kan kännas.
Anders Ridderström, som sitter i styrelsen för Naturskyddsföreningen i Göteborg, ser domen som principiellt viktig.
– Det är en seger för biologisk mångfald och värnande av natur, även om vi inte borde behöva ses i domstol för att avgöra sådana frågor. Nu tvingades vi ta det dit och jag tror det här kommer att vara en ytterst viktig principiell och vägledande dom när det gäller just artskydd.
Om hackspettens roll i rättsprocessen säger han:
– Den mindre hackspetten blev en symbolspett i det här fallet.
Hackspetten behöver minst 40 hektar lövskog, inom ett område på cirka 200 hektar, för att kunna häcka – alltså para sig och föda ungar. Det är ungefär den yta som finns i det aktuella området. Själva naturreservatet omfattar totalt 68 hektar.
Kommunen: Tar till oss av domstolens kritik
Hos Göteborgs stad togs domen inte emot med lika stor glädje.
– Ett domstolsutslag är ett domstolsutslag och det får vi läsa och fundera över, sen får vi också prata med vår nämnd för att se vad de tycker. Det som känns tråkigt är att hela insatsen för att rena dagvattnet från Frölunda och trafiksystemet, vilket gynnar Välenviken ur ett miljöperspektiv, ställs emot en annan miljöfråga, säger Marianne Erlandsson, förvaltningsdirektör på Kretslopp och vatten.
Domstolen underkänner ganska tydligt både kommunens och Länsstyrelsens arbete. Hur ser du på det?
– Jag tolkar domen som att man tycker att det har gjorts ett undermåligt utredningsarbete. Det får vi verkligen ta till oss för att se vad vi kan göra bättre.
En av två tänkta dammar har hunnit byggas, den inkräktar dock inte på naturreservatet på samma sätt som den damm som nu stoppas. Enligt kommunen räcker den byggda dammen dock inte till för att säkra vattenkvalitén i Stora ån.
– Nej, det gör den inte. Det vet vi, säger Marianne Erlandsson.
Domen kan överklagas
Hur ska ni lösa det?
– Vi får vänta med att svara på det, men det är klart att vi får fundera över om vi antingen ska ta frågan vidare eller om vi ska hitta en annan lösning.
Innebär det här att det fortsatta dammbygget nu läggs ned?
– Det finns inget som pågår just nu så i den meningen är det redan nedlagt. Vi har avslutat kontraktet med den tidigare entreprenören och skulle det vara så att vi ska börja bygga igen – oavsett hur och var – så är det en ny upphandling och ett nytt jobb som behöver göras.
Göteborgs stad har nu fram till 23 mars på sig att överklaga Mark- och miljödomstolens beslut.
Anders Ridderström på Naturskyddsföreningen är tydlig med att de inte är emot dammbygget som sådant.
– Tvärtom. Det är nödvändigt att rena dagvattnet, men vi vill att det genomförs på ett annat sätt, säger han.
20 rödlistade arter
Den svenska rödlistan tas fram av SLU Artdatabanken och fastställs sedan av Naturvårdsverket samt Havs- och vattenmyndigheten. Den senaste publicerades 2015. Här är 20 av de rödlistade fågelarter som observerats i Välen – även om långtifrån alla, exempelvis flera rovfåglar, vanligtvis finns där.
