Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Ungefär 60 procent av de som hör av sig till självmordslinjen pratar om funderingar på att ta livet av sig.
Ungefär 60 procent av de som hör av sig till självmordslinjen pratar om funderingar på att ta livet av sig. "Men man behöver givetvis inte ha självmordstankar för att höra av sig till oss. Man får höra av sig om man mår dåligt", säger Anette Jäderberg som är verksamhetschef. Här med volontärerna Li Söderberg och Anna-Maria Kostovska. Bild: Jenny Ingemarsson

Högt tryck på självmordslinjen i Göteborg

Allt fler personer hör av sig till Självmordslinjen, men det är få som når fram. För att möta det enorma behovet söker föreningen Mind nu fler volontärer.
– Vi svarar på ungefär 20 000 samtal om året. Men det är tio gånger fler som försöker komma fram, säger verksamhetschef Anette Jäderberg.

Varje år begår cirka 1 500 människor självmord i Sverige. Mångdubbelt fler lider av psykisk ohälsa. Det är något som den ideella föreningen Mind märker av varje dag. De driver stödlinjen Självmordslinjen dit unga som gamla varje dag hör av sig för att få prata med en medmänniska.

– Det handlar oftast om självmordstankar, psykisk ohälsa och ensamhet. Att den heter självmordslinjen är bra, för det säger vad det handlar om. Därmed får vi också de tyngsta samtalen, säger Anette Jäderberg som är verksamhetsledare i Göteborg.

"Många volontärer tycker att det är så meningsfullt. Trots att det är tunga samtal känner man sig nästan glad efteråt för att man har gjort någonting för någon", säger Anette Jäderberg som är verksamhetschef på förening Mind i Göteborg. . Bild: Jenny Ingemarsson
"Många volontärer tycker att det är så meningsfullt. Trots att det är tunga samtal känner man sig nästan glad efteråt för att man har gjort någonting för någon", säger Anette Jäderberg som är verksamhetschef på förening Mind i Göteborg. . Bild: Jenny Ingemarsson

Mind finns på fem orter i Sverige och svarar årligen på ungefär 20 000 samtal från hela landet via telefon, chatt och mail – men det är tio gånger fler som försöker komma fram. För att möta det stora behovet vill föreningen inom de närmsta åren gå från 300 till 500 volontärer nationellt.

LÄS MER: Livet i mobilen stressar unga kvinnor

"Handlar om att vara en medmänniska"

När GP kommer på besök är volontärerna Anna-Maria Kostovska och Li Söderberg en knapp timme in i varsin chatt. Ämnena som berörs är bland annat mobbning, ätstörningar och tankar på självmord.

– Det handlar mycket om att ta ett steg tillbaka och få fram det som är angeläget för den här människan. Det handlar inte om att lösa några problem, utan om att vara en medmänniska, säger Li Söderberg som har varit volontär sedan i höstas.

– Jag har alltid velat göra något ideellt, men inte hittat rätt forum förrän det här. Här tar man hand om sina volontärer och vi får ett utbyte och utbildning som gör att vi växer. Sen har jag nära som har tagit livet av sig. Jag brinner för psykisk hälsa, säger hon.

"Många av de som söker tycker nog om att vi är helt vanliga människor. Vi sitter inte och säger vad som är bäst för dem. Vi lyssnar på vad de vill berätta och tar deras idéer om hur de själva ska kunna ta sig ur ett dåligt mående på allvar och försöker stötta och peppa i det", säger Anna-Maria Kostovska som är volontär på Minds självmordslinje. . Bild: Jenny Ingemarsson
"Många av de som söker tycker nog om att vi är helt vanliga människor. Vi sitter inte och säger vad som är bäst för dem. Vi lyssnar på vad de vill berätta och tar deras idéer om hur de själva ska kunna ta sig ur ett dåligt mående på allvar och försöker stötta och peppa i det", säger Anna-Maria Kostovska som är volontär på Minds självmordslinje. . Bild: Jenny Ingemarsson

Anna-Maria Kostovska berättar att hon, de svåra ämnena till trots, kan känna sig lite upplyft när hon loggar ut från ett pass.

– Även om det som du får höra är tungt så går du ändå härifrån med vetskapen om att du har gjort något bra och viktigt. Många av oss har egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Då vet en med sig att det är så otroligt viktigt att någon bara lyssnar på en, säger hon.

LÄS MER: "Mer samhällsfenomen än sjukdom"

Flest unga som hör av sig

Anette Jäderberg berättar att det inte handlar om någon behandling, terapi eller ens att ge råd – utan bara om att lyssna. Hon menar att de med det uppfyller en viktig roll i samhället.

– Vi märker att det är jättemånga som inte upplever att de blir lyssnade på. Det finns väldigt få mötesplatser för att prata om sitt dåliga mående. I vården handlar det om att få en diagnos, få behandling och att det därmed ska lösa sig. Här får man bara berätta sin historia. Väldigt många tycker att det är skönt att bara vila i det, säger hon.

Vad är bakgrunden till att de som ringer mår dåligt?

– Det är så mycket. Det kan handla om en traumatisk och destruktiv tillvaro hemma. Men det är lika mycket stressen i skolan eller att livet inte funkar helt enkelt.

Majoriteten av de som hör av sig är unga människor, men det gäller långt ifrån alla.

– Det kan också vara människor som har ett jättebra jobb, men orkar inte med. Det är alla, inte bara en viss kategori. Psykisk ohälsa finns i alla samhällsgrupper och åldrar, säger Anette Jäderberg.

Vad krävs för att bli volontär?

– Vi intervjuar alla och tittar på om man är reflekterande, har en inre mognad och är empatisk. Psykisk ohälsa är för oss en merit. Men man får inte vara mitt i det. Vi brukar säga att det är bra om man har mått bra i två år. Annars kan det väckas jättemycket i ens egen smärta när man sitter i de här jobbiga samtalen.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.