Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Västra Götalandsregionen intensifierar sitt arbete mot langning inför skolavslutningarna. 

Hårdare tag mot langare

Västra Götalandsregionen storsatsar på att minska langning, främst genom att påverka syskon och kompisar att inte köpa ut. Men det gör ingen skillnad, menar tonåringarna själva.

I förra veckan startade Västra Götalandsregionens samlade satsning mot langning av alkohol till tonåringar. 47 av regionens 49 kommuner deltar. Det ett löpande arbete sedan flera år tillbaka, men som vanligt kraftsamlar man inför tidpunkter som är extra riskfyllda.
– Det här är en oerhört viktig fråga och nu intensifierar vi arbetet inför skolavslutningen, säger Lennart Rådenmark, länssamordnare för drogförebyggande arbete på Länsstyrelsen Västa Götaland.

I år riktar sig kampanjen främst till föräldrar och unga vuxna i tonåringarnas närhet, det vill säga personer som ofta köper ut alkohol. Bland annat jobbar man med kampanjfilmer i sociala medier, reklam i lokala ICA-butiker och kända profiler från Youtube som förebilder för att säga nej. 
– Vi vill få in det här i rutin, inte bara göra något flashigt för stunden. Det är ett viktigt jobb att hålla igång, säger Lennart Rådenmark.

Enligt en undersökning från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning skulle 64 procent av 16-åringar i Sverige som dricker alkohol avstå om de inte fick tag på det från någon de känner. Men Frida och Moa, 16 år, håller inte alls med.
– Det är verkligen inte sant, alla vi känner har typ samma langare, säger Frida.

Moa instämmer.
– Ja, av alla våra kompisar är det bara en enda som får av sin syster.

De beskriver langaren som en av Göteborgs största. Man skriver ett sms, berättar vad man vill ha och när man vill ha det, och sedan möts man upp centralt och genomför köpet. 
– Vi köper alltid vodka eller vitt vin, säger Frida.

Båda tjejerna har någon gång frågat sina äldre syskon om de kan köpa ut, men fått nej. Ändå vet föräldrarna om att de dricker, men hemma pratar man inte öppet om det. 
– De vet det, men är noga med att jag inte ska dricka för mycket och säger att de kan hämta mig om det skulle behövas, säger Moa.

De som får alkohol av sina föräldrar eller syskon, skulle det göra någon skillnad om de vuxna sa nej?
– Nej, jag tror de hade sökt andra vägar. Man kan fråga vem som helst och få ett nummer, det är inte svårt, säger Frida. 
Lennart Rådenmark är medveten om problemet med langare, men säger att det är polisens och tullens ansvar. Det Länsstyrelsen kan göra i sin kampanj är att uppmana allmänheten att polisanmäla misstänka langare.
– Det är ju också en vikig kanal som ungdomar får alkohol ifrån, men det är ett trögt arbete att få bukt med. Om man slår ut några langare dyker det upp nya.

Han berättar att det effektivaste greppet för att få bukt med langarna är att strypa tillförseln och sätta dem bakom lås och bom. Det har även Moa och Frida erfarenhet av.
– Vår första langare hamnade i fängelse, men då fick vi ett tips av en kompis syster om honom vi har nu. Så det löste ju sig.

Frida och Moa heter egentligen någonting annat.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.