Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Skolminister Anna Ekström (S). Bild: Lars Pehrson/SvD/TT
Skolminister Anna Ekström (S). Bild: Lars Pehrson/SvD/TT

Här slår krisen som hårdast – så vill regeringen lösa lärarbristen

Skolor går på knäna i lärarbristens Sverige och värst är läget i utsatta områden. Skolminister Anna Ekström (S) vill därför sätta in en rad åtgärder – men saknar svar på hur man ska få en större mix av elever i skolor där nästan 100 procent av barnen har invandrarbakgrund.
– Jag vill inte föregripa de utredningar som pågår, säger Anna Ekström (S).

Nästan tre av tio lärare i den svenska grundskolan saknar behörighet – samtidigt spår Skolverket att lärarbristen kommer att öka. Enligt myndigheten är risken stor för att det slår som allra hårdast mot skolor i utsatta områden.

LÄS MER: Kris i grundskolan: "Läget är oerhört alarmerande"

Utvecklingen har naturligtvis inte undgått skolminister Anna Ekström.

– Jag vill verkligen understryka att det här är ett mycket stort problem som måste tas på stort allvar, säger hon.

I Göteborg finns mer än 20 grundskolor där behörighetsgraden under förra läsåret var 50 procent eller lägre. På flera skolor vara bara omkring var tredje lärare, eller drygt 30 procent, behörig.

Är det rimligt?

– Nej. Det är ett mycket stort problem och i det finns ytterligare ett lager av bekymmer eftersom lärarbristen slår väldigt olika. På både landsbygden och i utsatta områden kan behörighetsgraden vara förfärande låg. I utsatta områden är de behöriga lärarna dessutom ofta nyutexaminerade – egentligen borde det vara tvärtom. De mest erfarna lärarna borde finnas på de skolor där behoven är som störst, säger Anna Ekström.

LÄS MER: Enorm skillnad mellan skolor: "Oroad för Sveriges framtid"

Vill se jämnare fördelning av nyanlända

Lärarfacken ifrågasätter om skolor med en behörighetsgrad nedåt 30 procent ens borde få drivas?

– Som minister får jag inte uttala mig om beslut som ska fattas av exempelvis en kommun, men det är bara legitimerade lärare som ska ansvara för undervisning och betygssättning. Det måste varje skolhuvudman säkerställa. Därför har jag väldigt stor respekt för de kommuner som beslutar sig för att stänga en skola när det inte går att upprätthålla behörighetsgraden.

Just jämlikheten i skolan är en fråga som Anna Ekström själv lyft fram som en av sina hjärtefrågor. På regeringens hemsida citeras hon så här:

"Vi ska skapa en skola där varje elevs ansträngning avgör hur långt hon kan nå sina studier – inte vilka föräldrar hon råkar ha eller vilken skola hon valt."

Idag är skolan väldigt långt ifrån det målet och ser snarare ut att hamna allt längre därifrån. Hur ska du lösa det?

– Det är alldeles riktigt. Tittar man på kunskapsresultaten i skolan så har vi brutit den negativa trenden, men jämlikheten fortsätter åt fel håll. För det första måste vi motverka segregationens konsekvenser här och nu. Det handlar om att styra pengar, resurser och de mest erfarna lärarna till de skolor där behoven är som störst. För det andra handlar det om att på längre sikt motverka orsakerna till segregationen, vilket genast blir mer problematiskt utifrån de parlamentariska majoritetsförhållandena i riksdagen.

Anna Ekström fortsätter:

– Det handlar i första hand om bostadssegregationen där vi också vill förändra lagen om eget boende. Syftet är att alla nyanlända inte ska hamna i samma bostadsområden och samma skolor.

Ser över det fria skolvalet

Skolministern säger också att regeringen har tillsatt två utredningar som bland annat ska titta på hur man skulle kunna förändra det fria skolvalet.

– Systemet är tyvärr uppbyggt på ett sådant sätt att det bidrar till segregationen. Där vill jag gå vidare och se över regler för urval och antagning, men också var kommuner placerar sina skolor har betydelse. Exempelvis om nya skolor byggs i områden som möjliggör att elever från olika bostadsområden kan gå i samma skola. Här finns potential för många kommuner att bli mer strategiska.

I dag finns flera exempel på skolor i Göteborg där nästan 100 procent av eleverna har invandrarbakgrund. Samtidigt finns gott om exempel på det omvända. Varför tillåts det se ut så?

– Det är en djupt olycklig utveckling och som jag sa har vi utredningar som ska se över urval och antagning till skolor. Det är självklart att nyanlända ska lära sig svenska i skolan, men man lär sig också svenska på skolgården, i idrottsföreningen och i umgänget med kompisar. Har vi ett samhälle där barn med olika bakgrund växer upp i olika stadsdelar och olika skolor så får det betydelse för hur mycket svenska man lär sig, men också för vilket samhälle vi bygger.

Är det möjligt att på allvar göra något åt det med det fria skolvalet? Bussen går ju bara åt ett håll – ut från förorten.

– Jag är helt övertygad om att det är fullt möjligt och andra länder har faktiskt lyckats åstadkomma en ökad integration samtidigt som man får möjlighet att välja vilken skola man helst vill gå i.

Hur ska det gå till? Hur ska man få in massa elever med svensk bakgrund i Biskopsgården, Angered eller Bergsjön?

– Det finns många varianter på hur man kan arrangera ett system för antagning och urval, men jag vill inte föregripa de utredningar som pågår. De ska vara klara under våren 2020. Men jag tror inte på att vi ska bussa elever med viss bakgrund till skolor där de inte vill gå.

Men du tror att man skulle kunna få elever att välja att åka till ett utsatt område för att gå i skolan där?

– Nu ställer du en massa hur-frågor och det är omöjligt för mig att svara på hur-frågor. Vi har de här utredningarna som tittar på just detta.

Anna Ekström utvecklar sedan:

– Ingen ska behöva "fly" från en skola i sitt närområde av rädsla för att skolan inte håller tillräcklig kvalitet, utan vi ska se till att alla skolor är bra skolor. Det är grundläggande.

LÄS MER: Skolan reste sig ur kaoset: "Nu söker sig lärare till oss"

Så ska lärarbristen lösas

För att komma tillrätta med lärarbristen på ett mer övergripande plan vill Anna Ekström, bortsett från att arbeta för högre lärarlöner, sätta i en rad åtgärder.

– På lång sikt handlar det om att fortsätta utbilda fler lärare och vi bygger just nu ut lärarutbildningen i hela landet. Fram till 2021 handlar det om 10 000 fler platser, men vi måste göra mycket mer än så, säger hon och fortsätter:

– Vi måste erbjuda bättre möjligheter att jobba i skolan samtidigt som man läser till lärare. Vi måste införa större möjligheter för akademiker att läsa en kortare påbyggnadsutbildning för att bli lärare. Vi måste också skapa bättre förutsättningar att validera den kunskap som lärare har skaffat sig under yrkeslivet.

LÄS MER: Massavhopp bland lärarstudenter – mitt i rådande skolkris

Andra åtgärder som skolministern nämner är lärarlyftet, där lärare kan komplettera sin behörigheter, och en miljardsatsning på fler lärarassistenter.

– I den här budgeten blir lärarlyftet för första gången ett femårigt program, tidigare har det varit varje år för sig och det har blivit väldigt ryckigt. Fler lärarassistenter innebär att lärarna kan fokusera på just undervisning och då blir det också mer attraktivt att bli lärare, säger Anna Ekström.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.