Här särredovisas nyanlända elevers betyg

Att sätta olika elevgruppers resultat mot varandra är i grunden fel, anser Anders Andrén, sektorschef i Norra Hisingen. Men han gör ett undantag med de nyanlända.

ANNONS
|

–Då kan vi bli ännu bättre på att möta deras behov av stöd för att lyckas i skolan. Den aspekten är viktigare i analysen av resultat än för att eventuellt kunna belägga en farhåga att nyanlända elever påverkar andra elevers resultat negativt, säger han.

Anders Andrén är i grunden negativ till idén att särredovisa och sätta olika gruppers resultat mot varandra eftersom han ser stora värden i att elevers olikheter möts i klassrummet.

Om nyanlända elever har han börjat resonera annorlunda. Med hjälp av nya definitionen i skollagen har han kartlagt höstbetygen i stadsdelen och öppet särredovisat gruppens resultat. Nyligen presenterades det för stadsdelsnämnden.

ANNONS

Sektorschefen medger att det finns risk att man drar för stora slutsatser, men resultatet (se faktarutan) är ändå intressant, anser han.

–Om man ska utläsa någon slags trend bland eleverna som inte är nyanlända är den svagt positiv och relativt stabil, inte negativ och definitivt inte kraftigt negativ. Vi ser tvärtom att övrigas resultat över tid är stabilt och till och med något förbättrat.

Skolor i Backa och delar av Tuve i Norra Hisingen har sedan tidigare hög andel av elever med invandrarbakgrund. Andelen nyanlända har varit liten, enligt Andrén.

2015 förändrades bilden.

Då fick stadsdelen boenden för ensamkommande barn och ungdomar. Det ökande antalet asylsökande märktes också av.

Skolans samtliga verksamheter hade vid årsskiftet tagit emot sammanlagt cirka 230 nyanlända elever med uppehållstillstånd samt asylsökande barn.

–Det är en hög siffra även jämfört med Östra Hisingen och Angered, säger han.

I Norra Hisingen går för närvarande sammanlagt 420 elever i årskurs nio. 29 av dem är nyanlända och det är ingen homogen grupp. Här finns elever med väldigt dålig skolunderbyggnad och andra som klarar sig mycket bra.

–Jag tänker att vi ibland ställer orimliga krav, både på individer och skolor. Exempelvis att nyanlända elever bara på några år ska kunna komplettera och läsa i kapp sina klasskamrater som gått i skolan under 9 år och förskola på det.

ANNONS

Andrén tror att elever som går i svensk skola i fyra år eller mindre kommer ha sämre resultat än övriga. De kommer inte fullt ut, och till 100 procent, att under ett eller två år hinna med att komplettera för hela avsaknaden av skola som andra har.

–Några har med sig jättemycket och klarar sig väl så bra som elever som gått genom hela svenska skolsystemet. Men även i framtiden kommer en grupp nyanlända ungdomar, som haft för kort tid på sig i svenska skolsystemet, inte klara minst betyget E i samtliga ämnen.

Anders Andrén vet att alla som arbetar i skolan anstränger sig för att utveckla och förbättra sina verksamheter. Men även om drygt 85 procent av eleverna blir behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram, är 15 procent inte det.

Det tenderar enligt Andrén alltid att uppfattas som ett misslyckande, både ur individ- och organisationsperspektiv.

–Men det kan ju faktiskt vara så att ett antal ungdomar, som inte når ända fram, ändå gjort en fantastisk resa utifrån sina förutsättningar. Det gäller inte bara dem som flytt från krig och befunnit sig som flykting genom Europa, utan även ungdomar som har trauman på hemmaplan, exempelvis övergrepp, föräldrar som inte klarar av sin föräldraroll, missbruk och psykisk ohälsa.

ANNONS

–Det är viktigt att lyfta fram, betonar han.

ANNONS