Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/3

Här ligger ödekyrkogårdarna i Göteborg

Vi tror att vi har koll på våra kyrkogårdar. Samtidigt finns det i Sverige 1 136 mer eller mindre dolda ödekyrkogårdar och gamla pest- och kolerakyrkogårdar som ligger närmare än många tror, inte sällan mitt i stan. Som i Göteborgsområdet där det finns 15 sådana platser.

Den här helgen är det många som tagit sig till en kyrkogård för att hedra de döda, tända ett ljus vid graven och få en stund i stillhet.

Men utöver de officiella och väl skötta kyrkogårdarna finns det stort antal gravplatser – och de ligger närmare oss än vad vi kanske tror.

Det visar uppgifter som tagits fram av Statistiska centralbyrån, SCB.

Drygt 400 000 invånare i Sverige bor mindre än en kilometer från en ödekyrkogård – och närmare en halv miljon svenskar har lika nära till en pest- eller kolerakyrkogård.

I Göteborg och i skärgården finns det 15 glömda kyrkogårdar, bland annat vid polishuset på Ernst Fontells plats där man hittills påträffat omkring 600 gravar. Du kan se de gömda och glömda kyrkogårdarna på kartan här intill.

Elva av dem är ödekyrkogårdar, resterande fyra är pest- och kolerakyrkogårdar.

Fotnot: Med reservation för ändringar. Beskrivning av kyrkogårdarna i kartan är hämtade ur Riksantikvarieämbetets arkiv där vissa inventeringar gjordes redan på 70-talet. Grafik: Magdalena Rosen.

Då kom koleran till Göteborg

Pesten, digerdöden, i Sverige kan härledas till 1300-1400-talet med utbredning början av 1700-talet medan koleran är betydligt yngre.

Daniel Larsson, historiker vid Göteborgs universitet som skrivit en bok om kolerans utbredning i Sverige. Bild: Privat
Daniel Larsson, historiker vid Göteborgs universitet som skrivit en bok om kolerans utbredning i Sverige. Bild: Privat

– Koleran kom till Göteborg förhållandevis sent – i juli 1834. Upp mot 3 000 personer dog. Den som drabbades först var en timmerman i Majorna som troligen fick smittan när han utförde arbete på en gästande skuta i hamnen. Kort efter dog hans familj i den smittsamma sjukdomen som snabbt spreds över Sverige från olika håll. Totalt dog över 12 000 personer, där de södra och västra delarna av landet drabbades hårdast.

Det berättar Daniel Larsson, historiker vid Göteborgs universitet som bland annat skrivit en bok om hur den aggressiva smittan slog mot nationen.

Folk var skräckslagna

– Folk var skräckslagna för den farliga och okända sjukdomen som man inte visste hur man skulle hantera, säger Daniel Larsson och fortsätter:

– Just gravarna blev ett problem, man ville ha bort liken från bebodda områden. Därför försökte man hitta en bit mark avsides där man kunde begrava de döda och då blev det ofta flera och mindre kyrkogårdar. Idag är de platserna ofta centrala och kan ligga mitt i stan. När det begav sig var det oftast fattiga, utsatta och försupna som fick ta de otacksamma jobben med att bära lik och gräva gravar till, säger Daniel Larsson.

Kan vara flera

Enligt SCB:s genomgång finns det i Sverige 454 registrerade ödekyrkogårdar. De har varit vanliga kyrkogårdar men med åren har man slutat att begrava där.

De gamla pest- och kolerakyrkogårdarna finns registrerade på 682 platser. De är minst lika övergivna som ödekyrkogårdarna, men registreras i statistiken som en egen grupp.

– Jag skulle tro att det kan vara fler platser och att de inte registrerats. I bland begravde man pest- och koleraoffer på en ödeplats som sedan lämnades. Det förekom också att man förberedde gravar men att det aldrig hamnade några kroppar där, säger Daniel Larsson.

Ödekyrkogårdarna är spridda över hela landet men merparten finns i de södra delarna där det bodde fler och därmed skördades fler offer.

Falköping toppar

Närmare fyra av fem ödekyrkogårdar ligger utanför tätorterna – ändå är det numer många i storstadsregionerna som bor granne med dem.

Enligt undersökningen är det närmare 407 000 svenskar som har högst en kilometer till en ödekyrkogård.

Räknar man dessutom in pest- och kolerakyrkogårdarna så är det 788 000 svenskar som har en kilometer till en glömd kyrkogård.

Emmaboda i Småland har allra flest pest- och kolerakyrkogårdar, 31 stycken.

Den något udda listan för ödekyrkogårdar toppas av Västra Götaland.

Falköpings kommun har 22 ödekyrkogårdar och en pest- och kolerakyrkogård medan Lidköping har 13 av den förstnämnda och lika många av den sistnämnda.

– Våra västliga trakter drabbades hårt, flera av gravplatserna är mindre, ibland bara i form av en liten kulle, och ligger ofta i glesbefolkade trakter, säger Daniel Larsson.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.