Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/5

Häktets sjukvårdspersonal ingrep inte

När en kriminalvårdare blev plötsligt sjuk och svimmade under en utbildningsdag på häktet i Göteborg, larmades häktets sjukvårdspersonal till platsen – men vägrade ingripa. ”Vi får inte journalföra personal, ni får ringa en ambulans”, svarade samordnaren när de kallades till platsen.

Häktet Göteborg är ett av landets säkerhetshäkten och har plats för över 280 häktade. På häktet jobbar fler än 200 kriminalvårdare och annan personal.

Tidigare i veckan hade personalen en utbildning, när en i personalen plötsligt föll ihop och svimmade. När personen inte var kontaktbar, larmades häktets sjukvårdspersonal.

"Ni får ringa ambulans först"

Enligt händelserapporten, som GP tagit del av, har häktets sjukvård larmats om händelsen och lovat att komma till platsen omgående för att assistera i sjukdomsfallet.

Men kort därefter ringer en av samordnarna för häktets sjukvård upp och säger att de inte kommer att skicka en sjuksköterska – utan att de i stället får tillkalla ambulans.

Anledningen, enligt samordnaren, var att de inte får journalföra personal.

”Ni får ringa ambulans först och sedan sjukvården, som då kan ta sig till platsen och se om de kan göra något", säger samordnaren enligt händelserapporten.

Ambulans tar längre tid 

Enligt händelserapporten framgår det att samordnaren för sjukvården på häktet blivit ifrågasatt för sitt beslut att inte skicka dit någon sjuksköterska. Samordnaren ifrågasätts för att denne "vägrat" att ingripa eller vara "behjälplig vid ett akut sjukdomsfall".

När ambulans kallas till ett häkte eller en anstalt så genomgår de inte samma säkerhetskontroll som utomstående personer gör vid ett besök. Detta beror dels på att de har ett livräddande uppdrag och för att ambulanspersonalen är under ständig uppsikt av personal på häktet eller anstalten. 

Däremot blir det en viss fördröjning när ambulans tillkallas, eftersom de måste in i byggnaden - till skillnad från häktets sjukvårdspersonal som redan är på plats i lokalerna. 

"Klart att sjukvården måste hjälpa till"

Enligt händelserapporten ifrågasätts samordnarens beslut att inte skicka någon sjuksköterska till platsen.

Flera anställda inom Kriminalvården som GP har pratat med menar dock att de måste agera på ett visst sätt. 

– I sak är det rätt, vi får inte agera hur som helst på grund av journalföringen, men att vara behjälplig i väntan på ambulans har vi gjort vid några tillfällen. Larm måste gå till ambulans i första skedet, sen bör alla runt omkring göra det man kan och om sjukvården finns tillgänglig är det bra att stötta upp, säger en anställd. 

En annan anställd som GP pratat med, tycker att det är konstigt att sjukvården på häktet agerade som de gjorde i den rapporterade händelsen. 

– Jag känner inte till att det finns någon sådan rutin, sedan lär det skilja från fall till fall. Men skulle det vara livsfarligt så är det klart att sjukvården måste hjälpa till.

"De har rätt att ingripa"

Enligt Kriminalvårdens rättsvårdsenhet har sjukvårdspersonal på häkten och anstalter rätt att ingripa vid sjukdomsfall - även då det gäller personal.

– Om en personal skadar sig eller blir sjuk på jobbet så har de ju rätt att ingripa, precis på samma sätt om man är ute på gatan. Vår rättsvårdsenhet kände inte till att det skulle finnas någon policy att de inte får ingripa, säger Viveca Hilberts, tillförordnad presschef vid Kriminalvården.

Viveca Hilberts poängterar dock att det inte alltid finns läkare på plats på anstalter eller häkten, utan främst sjuksköterskor som kanske inte alltid har rätt kompetens. 

– Men om det handlar om första hjälpen eller liknande så är det ju rimligt att de borde hjälpa till, säger Viveca Hilberts. 

Hon vill dock inte uttala sig om det specifika ärendet:

- Vi hanterar bara pågående ärenden.

GP har upprepade gånger sökt flera ansvariga inom Kriminalvården i Göteborg, för att få en kommentar. 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.