Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Ny kunskap. Hälsotalen i Nordost är avsevärt sämre än i exempelvis Väster. För att få till en förändring krävs kunskap och för att få kunskap krävs forskning. Flera projekt är i gång. Utöver den forskning vi själva driver märker vi ett stort intresse från Göteborgs universitet, säger Vania Ranjbar, verksamhetsutvecklare på Angereds närsjukhus.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

GU ska närma sig Angered

Göteborgs universitet ska knytas närmre Angereds Närsjukhus. – Livslängden är åtta år kortare i Nordost än i Väster. Det kan vi inte bara acceptera, säger Olle Larkö, dekanus vid Sahlgrenska akademin.

Arbetet med att koppla forskning och utveckling till Angereds närsjukhus pågår för fullt. Flera projekt är redan igång och till hösten intensifieras arbetet.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Sjukhuset började starta upp 2007 och har i uppdrag att förbättra hälsan i Nordost. Som det är i dag räknar man med att medellivslängden bland invånarna är runt åtta år kortare än i mer socioekonomiskt välbeställda stadsdelar som de i västra Göteborg.

- Vi känner ett ansvar som universitet att bidra med forskning kring vad det är för faktorer som bidrar till skillnaderna. Vi vill se hur hälsan skulle kunna påverkas i rätt riktning, säger Olle Larkö.

Samarbetet med Göteborgs universitet växer nu successivt. Läkarstudenter ska göra praktik på närsjukhuset, forskare från olika discipliner gör sina avhandlingar där och planer finns även på en mottagning där studenter som läser till psykologer, tandläkare, läkare och andra vårdyrken ska jobba tillsammans.

Vania Ranjbar är verksamhetsutvecklare på Angereds närsjukhus. Hon ser hur variationerna i språk, utbildningsnivå, kultur och religion gör att arbetet i Nordost kräver ny kunskap. Hur informerar vården en person som inte kan läsa? Hur bemöter man en kvinna som av religiösa skäl inte kan visa sig naken framför en manlig tolk? Hur får man till ett förebyggande hälsoarbete när det finns patienter som tror att de bara ska komma om de har riktigt ont?

- Det handlar inte om att religion och kultur ska in i hälso- och sjukvården. I stället vill vi ta reda på vilka barriärer som finns i dag och försöka ta bort dem, säger hon.

Ytterst handlar det om mänskliga rättigheter, att vården ska vara tillgänglig för alla. Det är den inte i dag.

- Det krävs åtgärder för att nå dit. Vi vet exempelvis inte allt om varför medellivslängden är så mycket lägre här. Och att ta fram en policy för folkhälsan fungerar inte om den sedan inte kan tillämpas, säger Vania Ranjbar.

På sikt hoppas hon att samarbetet med universitetet även manifesteras rent fysiskt.

- Vi hoppas på att universitetet öppnar en filial här i Angered. Det skulle bli en sporre för unga i Nordost. Men då krävs den fysiska närheten, säger hon.

Angereds närsjukhus är fortfarande utspritt i olika lokaler runt Angereds centrum. Men i slutet av nästa sommar flyttar man in i sin sprillans nya byggnad intill knytpunkten för kollektivtrafiken till och från torget.

- Sjukhuset blir något av det första man ser. Bara det kommer att öka tillgängligheten, säger Vania Ranjbar.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.