Inför publiken i Stenhammarsalen på Konserthuset berättade Gill Lindqvist, som GP tidigare skrivit om, hur hela livet vändes upp och ner när hon blev sjuk och tappade minnet. Äktenskapet tog slut, och Gill Lindqvist blev utan hem. Hon bodde hos vänner och hos sin son i omgångar, innan hon till slut fick en lägenhet för låginkomsttagare.
LÄS MER:Härbärget för de som inte har tak över huvudet
Hon blev en del av den strukturella hemlösheten, det vill säga människor som saknar bostad men inte har någon övrig problematik. En grupp som ökar. Gill Lindqvist är i dag kritisk till att socialtjänsten inte kunde hjälpa henne, eftersom hon inte tillhör någon av de kategorier som socialtjänsten hjälper.
– Den här boendesituationen påverkar en psykiskt. Det blir en väldig press. Jag tycker inte att man ska behöva tillhöra någon speciell kategori för att få hjälp i samhället.
Akut läge för många
Omkring 5400 personer räknas som hemlösa i Göteborg, enligt kommunens hemlöshetskartläggning. För en femtedel av dessa bedöms läget vara akut. De ambitiösa mål som satts upp i stadens hemlöshetsplan har inte nåtts, tvärtom går trenden åt fel håll inom flera områden. Däremot har antalet bostäder till hemlösa ökat, även om behovet är fortsatt stort.
Faktumförsäljaren Bernard Perzanowski rev ner applåder när han från scenen berättade att han nyligen fått en bostad efter åtta år som hemlös. Han har fått ett socialt kontrakt som han hoppas kunna behålla.
– Hade jag inte fått hjälp av social resursförvaltning hade jag förmodligen inte suttit här i dag, sa han.
Faktums chefredaktör Sarah Britz, som ledde GP Live tillsammans med GP:s Karin Jansson, inledde kvällen med att slå fast att hemlösheten varit iskall som politisk fråga, men att det nu börjat hända något.
– Jag tycker mig skönja ett annat samtalsklimat. Hemlösheten har blivit något som drabbar grupper som fler kan identifiera sig med. Det drabbar unga, barnfamiljer. Schablonbilden av den hemlöse har krackelerat och då kommer det oss närmare, sa Faktums chefredaktör Sarah Britz.
"För lågt byggande sedan 1980-talet"
Politikerna i GP:s panelsamtal var eniga om att det behövs fler billiga bostäder, men hur man ska nå dit råder det delade meningar om. Framför allt blev de ideologiska skiljelinjerna tydliga när det kom till statens roll i byggandet.
– Göteborg har precis som resten av Sverige haft ett alldeles för lågt byggande sedan 1980-talet. Det är först nu vi äntligen får igång byggandet, samtidigt som befolkningen har ökat. Vi har satt fart under mandatperioden, men eftersom bristen är så stor tar det tid att komma ikapp. Vi behöver stöd från staten, alla kommuner i Sverige, sa Marina Johansson (S).
LÄS MER:Så enkelt kan du skänka en julgåva till en hemlös
Göteborgs nyvalde kommunstyrelseordförande, Axel Josefson (M), menade i stället att marknaden inte vill ha statliga subventioner, utan ett tydligt och stabilt regelverk. Han lade i stället ett större ansvar på kommunen.
– Vi äger marken, äger bostadsbolagen och planmonopolet. Det ligger på kommunen att hantera detta. Vi måste titta på hur vi utnyttjar det befintliga beståndet bättre än vad man gör i dag. Vi har i dag det här med sociala kontrakt som vi använder för att ge sociala grupper bostäder, det tänker vi fortsätta med, sa han, och tog upp ett av Alliansens förslag som exempel.
– Vi har en tanke att man ska ha en egen kö för de som saknar egen bostad. Många vittnar om att man har ett fungerande liv, men bostaden saknas. Det är viktigt att prioritera dem.
Vänsterpartiets Daniel Bernmar var inte sen att hugga på det förslaget.
– Det där är en sanning med modifikation. Deras förslag rör människor med fast inkomst. Då blir det en VIP-kö snarare än en kö för de som faktiskt är i akut hemlöshet.
