Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/8

Gles genomfart ska bli tät stadsdel

Genom att bygga bostäder mitt på dagens genomfartsgata och i stället leda in den mellan den gamla och kommande ny bebyggelse ska Långströmsgatan i Biskopsgården bli mindre förort och mer av stad.

Ganska långa Långströmsgatan går i nordsydlig riktning i östligaste Biskopsgården, från Hjalmar Brantingsgatan i söder och upp mot Björlandavägen i norr. I båda ändarna ligger äldre villor och lägenheter tätt inpå gatan men på mitten ser det ut så som de kraftigt växande svenska städerna byggdes ut på 60-talet: Gatan ligger för sig, kantad av stora parkeringsplatser, följt av en lokalgata närmast bostadshusen.

Längs Långströmsgatan handlar det om 25 lamellhus i fyra våningar, i två och tredubbla rader med sammanlagt cirka 600 hyreslägenheter. De byggdes för 50 år sedan och är i behov av större upprustning och renovering.

Men nu ska där inte bara rustas upp. Denna del av Långströmsgatan är i stället ett av de många stadsutvecklingsprojekt som tillsammans ska ge Göteborg minst 7 000 extra nya bostäder fram till stans 400-årsjubileum 2021.
Göteborgsbaserade fastighetskoncernen Balder äger dagens hus sedan några år tillbaka och ska, enligt det förslag till detaljplan som just varit ute på samråd hos alla berörda, bygga 450 nya lägenheter i fem till åtta våningar. De största husen ska byggas där Långströmsgatan går i dag men det blir också ett halvdussin punkthus insprängda mellan 60-talshusen. Och Långströmsgatan får en helt ny sträckning, längs det som i dag bara är en lokalgata framför hyreshusen.

Ulf Kamne, miljöpartistiskt kommunalråd och ordförande i byggnadsnämnden, ser omvandlingen av Långströmsgatan som ett exempel på det hans parti brukar kalla ”boulevardisering” av breda in- och genomfarter. Genom att bygga mer stadsmässiga kvarter tätare inpå större gator och vägar, och sänka farten på dessa, ska staden bli mer av just stad och mindre av trafikapparat, är tanken.
– Fast Långströmsgatan har förstås inte lika mycket trafik som Dag Hammarskjöldsleden, Kortedalavägen eller Björlandavägen där vi också vill bygga om till attraktiva stadsmiljöer med bebyggelse tätt inpå samtidigt som biltrafiken också ska kunna komma fram, säger Ulf Kamne.

Längs nu planerade nygamla, tättbebyggda Långströmsgatan ska de nya kvarteren och husen få lokaler för butiker, restauranger, hantverkare, kontor och så vidare. Det är i alla fall Ulf Kamnes förhoppning.
– Bottenvåningarna tillhör staden, brukar jag säga. När man byggde om och nytt i Haga blev det till slut butiker nästan bara längs huvudgatan Haga Nygata. Och när man byggde nya Eriksberg blev det alldeles för få lokaler i gatuplan. I båda stadsdelarna saknas ju sådana lokaler nu, säger Ulf Kamne (MP).

För Långströmsgatan är kommunens tidplan att detaljplanen för allt det nya ska vara klar i slutet av nästa år och att Balder sedan kan börja bygga 2018.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.