Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/3

Gigantiskt pussel byggs i Göteborgsleran

Centralenetappen hänger ihop med bygget av Marieholmstunneln, att Göta älvbron rivs och av att Tingstadstunneln renoveras. Dessutom ska projektet samsas på samma yta som Göteborgs kollektivtrafiknav, höghusbyggen, resandet av Hisingsbron och sänkningen av E45:an.

I Posthuset på Kruthusgatan står Mikael Larsson i ett mötesrum och pekar mot en av de största gropar som grävts i Göteborg. Han är delprojektledare för Centralen-etappen. Bortom det projektet syns arbetena vid E45:an, höghusstommarna kring Platinan och broarbetena ute i älven.

– Vi har en ganska komplex situation när det gäller just bron eftersom den kommer att landa ovanpå vår konstruktion. Dessutom finns navet för kollektivtrafiken också nära så vi måste hela tiden hitta lösningar för trafiken.

LÄS MER: "Vi arbetar varje dag med att planera om"

Bottenplatta på plats

Deletapp Centralen sträcker sig från E6 och bort till Göteborgsoperan. I nästan hela området pågår just nu någon form av aktivitet kopplat till Västlänken. Himlen är grå, leran brun och små knallgula figurer pinnar runt nere i schakten. Byggkranar vid schaktets kant lyfter upp byggmaterial, betongblandare bredvid pumpar ner betong. Den 17 december göts en del av tunnelns bottenplatta. Det är en milstolpe eftersom det innebär att den första delen av etappens permanenta konstruktion nu finns på plats.

LÄS MER: Här tar första delen av Västlänkstunneln form

Arbetet och tidsplanen vid Centralen hänger samman med andra projekt i båda ändarna av etappområdet. I öster måste Marieholmstunneln först tas i drift. Den behövs för att ersätta Tingstadstunneln när tunneln renoveras. Under Tingstadstunnelns renovering 2022 kommer Västlänksprojektet passa på att bygga den järnvägsbro över E6 som ansluter deletapp Centralen med deletapp Olskroken.

I väster är det Göta älvbron som för tillfället blockerar möjligheterna att komma vidare för Västlänken.

– Norr om Nordstan kommer vi inte åt att bygga innan den nuvarande Göta älvbron är borta. Vi kommer få tillgång till området från 1 januari 2022, säger Mikael Larsson.

LÄS MER: Så går det för Västlänken – plats för plats

Tjocka lerlager

Nere i schaktet ligger mängder med trästockar som ett plockepinn i leran. De har lagts ut för att grävmaskinernas larvfötter ska få fäste. Några byggarbetare går med skrapor och jämnar ut den flytande betongen. Stålspont och stämpar hindrar leran i det 17 meter djupa schaktet från att rasa in.

– När man grävt bort materialet längst upp är det bara ren lera, härifrån och 90 meter ner, säger Mikael Larsson.

Leran kräver noggrann grundläggning med stämpar, slitsmurar, sekantpålar och spontning. En annan utmaning är de mängder med kablar och ledningar som går igenom området.

– De är väldigt mycket ledningsomläggningar att tajma in i processen. Hela systemet är väldigt komplicerat och det är oerhört många ledningar som passerar igenom här.

Men inte allt är lera. Under Skansen Lejonet finns ungefär 100 meter berg som projektet måste spränga sig igenom.

– Det arbetet kommer att påbörjas i april nästa år, säger Mikael Larsson.

LÄS MER: Längre och längre in i berget under Annedal

LÄS MER: Sista sträckan genom berg och lera

Litet Västlänxikon

• ID06 är en elektronisk personalliggare för att registrera vem som finns på ett bygge. Syftet med systemet är att försvåra för svartarbete. Föranmälan, legitimationsplikt och närvaroredovisning gör att det blir svårare för obehöriga att vistas på arbetsplatsen.

• Kohesionspåle är en grundläggningsmetod som är vanlig i Göteborg. Metoden används när lerlager under byggnader är så djupa att det är svårt att nå ner till berg. Byggnadens vikt tas då upp genom pålarnas kohesion, alltså kraften i att pålens yta och leran häftar vid varandra.

• Spont är kanske den vanligaste grundkonstruktionen där stålskivor, kopplade i varandra, håller undan omkringliggande mark. Vanligtvis slås sponten ner i marken.

• Stämp används i schakt smala nog att en balk kan nå från ena sidan till andra. Den balken kallas just stämp och gör att sidorna i schaktet inte riskerar att rasa in.

• Sekantpålning är en grundkonstruktion för att stå emot stora krafter, till exempel i djupa schakt. Det innebär platsgjutna betongpålar i rad där varannan påle har armering. Pålarna förankras någon meter ner i berggrunden och häktar sedan i varandra för att bilda en mur.

• Slitsmur är en annan stödkonstruktion som också är vanlig i bygget av Västlänken. Det innebär en vägg som byggs direkt i marken. Först grävs vertikala slitsar, sedan fylls utrymmet med ett annat material, ofta bentonit blandat med vatten. Efter det sänks en armeringskorg ner. Sista steget är att en slang skickas ner till botten av hålrummet för att pumpa ner betong. Betongen sjunker och hamnar under bentoniten, som i sin tur samlas upp för användas igen. När hela slitsen fyllts med betong och härdat är konstruktionen klar.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.