Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/11

Generationsskifte i Långedrag

Med projekt Älvstaden ska bostadsbristen byggas bort och byggtakten liknar på vissa håll 1960-talets miljonprogramssatsning. Men i Västa Göteborgs välmående villakvarter har utvecklingen stagnerat. Där är befolkningstillväxten som allra lägst.

– Jag skulle gärna se en högre exploateringsgrad av området, och att det skulle bli mer stadslikt här. Men i och med den låga exploateringen är priserna höga. Många vill flytta ut hit, men har inte råd. Det vore roligt om här fanns fler lägenheter som kunde passa för dem med lite skralare ekonomi, säger Jakob Kallmér.

Han och familjen flyttade till Långedrag för ett år sedan, i samband med att sonen Albert skulle börja skolan. Innan dess bodde de i Linnéstaden, men med anledning av det Jakob beskriver som ”skolkaoset i centrum” valde de att flytta hit.

Läs också: Så många bor i din stadsdel 2018

I befolkningsprognosen för Västra Göteborg syns, förutom en stagnerad tillväxt, ett begynnande generationsskifte. De pensionerade 40-talisterna flyttar ut och de barnalstrande 70-talisterna flyttar in. Familjen Kallmér flyttade först till en hyresrätt, men det blev för dyrt i längden. Nu bor de villa, likt majoriteten av invånarna i Västra Göteborg.

I primärområdet Långedrag är medelinkomsten högst i Göteborg, 536 600 kronor. Befolkningstillväxten här är nästintill obefintlig, enligt den prognos staden tagit fram ligger den på 0,6 procent till 2018. Slår man ut snittet på alla primärområden som ingår i Västa Göteborg syns en befolkningsökning på 2 procent. Orsaken till den låga befolkningstillväxten är enligt stadsdelsdirektören Maria Lejerstedt enkel:

– Det byggs inget härute. Det finns en politisk prioritering att förtäta den centrala staden där det finns goda kommunikationer. Vårt område är en vit fläck när det kommer till bostadsbyggen. På Opaltorget kommer det byggas snart, men i övrigt sker byggandet marginellt.

Men det finns väl goda kommunikationer till Västra Göteborg?

– Ja, till Opaltorget gör det ju det. Och även ut till Saltholmen finns ett spårvagnsstråk från centrala staden.

Och det är attraktiva områden?

– Absolut. Och min högst personliga åsikt är att vi hade kunnat behålla många kommuninvånare om vi byggde mer här, invånare som nu i stället väljer att flytta till kranskommuner som Kungsbacka. Dessutom borde man satsa på att bygga ett mer blandat boende. I vår stadsdel bor 60 procent med äganderätt, 40 procent i hyres- eller bostadsrätt. Fördelningen är den motsatta från andra stadsdelar. Och det byggande av hyresrätter och bostadsrätter som sker här är mest på initiativ av privata entreprenörer.

I åtta av Västra Göteborgs tretton primärområden äger allmännyttan inga bostäder, och det är just i dessa stadsdelar som befolkningsökningen är som lägst. Tittar man på statistiken finns ett samband mellan hur mycket, eller lite, befolkningen ökar och vilken boendeform som dominerar i området.

Enligt Ulrika Stenson, kommunikatör på Framtiden AB, är det ingen medveten strategi att allmännyttan äger så lite i Västra Göteborg.

– Tvärtom! Vi vill jättegärna bygga där. De områdena passar oss som handen i handsken, särskilt med tanke på att där finns så få hyresrätter. Men det är flera faktorer som spelar in, tillgången på byggbar mark, till exempel.

I Hinsholmens småbåtshamn står Thomas Sonesson och polerar sin segelbåt Amanda. Han upprörs över tanken på fler byggnationer i området.

– De vill skövla, spränga och bygga gräddhyllor här. Därigenom ska man locka kvalificerat folk till Göteborg som vill bo kvalificerat.

Hur vore det om det byggdes allmännyttiga bostäder, då?

– Det vore samma skit för oss. Förstör inte detta område, dessa lungor, denna oas, säger jag. Den behövs, säger Thomas Sonesson.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.