Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Hälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström har själv erfarenhet av psykisk ohälsa.

Gabriel Wikström: ”Ökade krav gör att många mår dåligt”

Allt tuffare krav ökar pressen på unga och gör att många mår dåligt. Det menar hälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström, som själv har erfarenhet av psykisk ohälsa. Men förutom mer pengar till elevhälsan lovar han inga statliga ekonomiska satsningar.

Depressioner och ångest bland unga människor har ökat under de senaste åren. Gabriel Wikström vill lyfta mycket av den psykiska ohälsan från det individuella och ser strukturella förklaringar bakom problemen.

– Jag tror det handlar om att det ställs väldigt höga krav på unga i dag. Jag hör återkommande berättelser från elever om höga prestationskrav i skolan för att kunna få jobb och förverkliga sig själv, parat med oron över den höga arbetslösheten. Andra sidan av spektret är de elever som helt gett upp, säger Gabriel Wikström.

Generellt sett är också arbetsplatserna i dag mer slimmade med högre prestationskrav än vad som gällde när föräldragenerationen fick sina första jobb, menar han och säger att det handlar om problem som involverar hela samhällsbygget.

Gabriel Wikström fick själv diagnosen utmattningsdepression när han var 22 år.

– Som så många andra hade jag för mycket att göra schemamässigt, men det var även känslomässiga personliga påfrestningar som ledde fram till det. Jag fick bra hjälp av läkare och var sjukskriven cirka ett halvår, säger han.

Men det var inte helt lätt att hitta rätt. När han sökte vård för smärta i bröstet tog det ett antal läkarbesök innan någon förstod att det handlade om hans psykiska hälsa.

– Ofta tänker man inte på att det som gör fysiskt ont kan hänga ihop med hjärnan. Men när man tänker efter – hur troligt är det att en 22-årig frisk kille lider av hjärtinfarkt?

Tydligare rutiner och kompetens kring psykologi inom vården är nödvändigt för att fler ska få rätt hjälp, säger Gabriel Wikström.

Regeringens recept för att minska den psykiska ohälsan är att hitta en långsiktig strategi med satsning på förebyggande arbete och ökad kompetens inom primärvården. I sin förlängning ska det också leda till att köerna till specialistpsykiatrin blir kortare.

I det förebyggande arbetet ingår en prioritering på skolhälsovården och elevhälsan. Det handlar också om bättre samverkan mellan olika samhällsaktörer, som exempelvis arbetsgivare, försäkringskassa och skola.

– Det är en utmaning som vi måste ta oss an om vi ska komma tillrätta med den ökning av den psykiska ohälsan som skett under de senaste åren.

Gabriel Wikström vill göra det enklare att få hjälp i ett första skede – en fungerande ”första linjens psykiatri” för barn och vuxna, som kan möta den som har behov av hjälp snabbt.

– Det kan vara i form av att stärka primärvården med kompetens eller inrättande av speciella mottagningar. Den som har en lättare psykisk åkomma i dag söker sig till specialistpsykiatrin eftersom den inte har någon annanstans att vända sig.

Genom bättre beredskap inom primärvården kan specialistpsykiatrin avlastas och tillgängligheten öka för dem som verkligen behöver få vård där.

Betyder det extra pengar till primärvården?

– Vi har inte pratat om pengar i första hand. Men att vi behöver satsa på en första instans för vård för psykisk ohälsa och på det förebyggande arbetet är vi ganska överens om. Nu gäller det snarare att se hur det ska kunna ske och se till att det kommer till stånd.

– Det allra viktigaste är att vi kommer att arbeta fram en mer långsiktig strategi som håller ihop de olika delarna bättre. Under flera decennier har satsningar gjorts på kortsiktiga projekt på specialistpsykiatrin.

Enligt organisationen Suicide Zero tog 1 600 svenskar sitt liv 2013, sex gånger fler än det antal som dör i trafikolyckor. NASP, myndigheten som ansvarar för forskning kring suicid, fick tre miljoner kronor av staten samtidigt satsades 100 till 150 miljoner på trafiksäkerhetsforskning.

Hur ser du på det?

– Förklaringen är väl att vi vet ganska väl hur vi ska kunna förebygga trafikolyckor, planskilda korsningar, hastighetsbegränsningar och så vidare. Självmord har setts som skamfullt, något som man inte pratar om och har inte lyfts till en politisk nivå. De insatser vi pratar om nu kommer också att förbättra suicidpreventionen. Det gäller att försöka se det som en del på en skala, det kan börja med lättare psykisk ohälsa eller ha helt andra orsaker, där man är beroende av att man får hjälp i tid.

Fakta: Gabriel Wikström

Yrke: Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister (S).

Bakgrund: Förbundsordförande SSU 2011–2014.

Född: 1985.

Familj: En dotter på sex år.

Bor: I Västerås.

Fakta: Vård och politik

På måndagen höll Gabriel Wikström tillsammans med Socialdepartementen ett möte om framtiden och psykisk hälsa där organisationer, myndigheter och andra aktörer som arbetar med psykisk ohälsa var inbjudna.

Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har nyligen slutit en överenskommelse som bland annat innebär att landstingen ska ta fram handlingsplaner för hur samordning och tillgänglighet ska utvecklas inom sjukvården totalt. Till detta avsätter staten en miljard kronor.

Västra Götalandsregionen har under våren inrättat en psykiatriberedning för att stärka kunskaps- och metodutveckling inom psykiatrin.

Regionen kommer också att genomföra en riktad satsning på psykiatrin genom att finansiera utbildning för tio nya specialistläkare.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.