I Göteborgs stad är varje stadsdelsnämnd huvudman för grundskolan. I ett stickprov har Stadsrevisionen valt ut tre stadsdelsnämnder för att utvärdera hur väl de arbetar för att motverka kränkningar inom grundskolan.
Granskningen omfattar totalt nio skolor från Norra Hisingen, Östra Göteborg och Askim-Frölunda-Högsbo.
Enligt Stadsrevisionen brister samtliga tre stadsdelsnämnder.
– I många fall har skolorna inga mål för det förebyggande arbetet och då finns det följaktligen ingenting att följa upp. Andra skolor har visserligen satt upp mål, men i stället brister de i uppföljningen. Generellt sett är arbete ostrukturerat och det finns ingen gemensam hållning inom stadsdelen, utan allt bestäms lokalt på varje skola, säger Lars Bergsten, ordförande för Stadsrevisionen.
Situationen långt från idealet
Enligt Lars Bergsten vore idealet att samtliga av Göteborgs skolor har liknande rutiner för att förhindra att elever kränks av andra elever.
Men i nuläget har inte ens skolorna inom samma stadsdelsnämnd liknande rutiner, säger han. Dessutom finns det stor variation i hur ofta rektorer rapporterar om kränkningar till sin respektive stadsdelsnämnd.
– Ibland fastnar rapporten hos rektorn. Det innebär att politikerna inom stadsdelsnämnderna får en bild som säger att situationen är bättre än vad den är. Det finns i dag ett stort informationsglapp mellan skolorna och lokala politiker, säger han.
Granskningen har också tittat på antalet anmälningar om kränkande behandling och trakasserier på varje skola under våren 2016.
I förhållande till antalet elever hade Brunnsboskolan och Backaskolan flest anmälda kränkningar. De hade 19 respektive 53 vardera.
I jämförelse hade exempelvis Askimsskolan tre medan Gärdsmosseskolan hade två. Men enligt Lars Bergsten ska variationen i första hand tolkas som att skolorna skiljer sig åt i benägenheten att rapportera, snarare än att de skiljer sig i faktiska kränkningar.
"Områdenas socioekonomi spelar in"
Patrick Gladh (S) är ordförande i Norra Hisingens stadsdelsnämnd. Att skolorna skiljer sig åt i antalet anmälningar beror enligt honom på att vissa områden är mer resurssvaga än andra.
– Stadsrevisionen har kollat på skolor från olika områden där eleverna har olika socioekonomisk bakgrund. Tyvärr ser vi som en del av ojämlikheten i Göteborg att skolor i utsatta områden har mer att göra i den här typen av frågor, säger han.
I granskningen framgår det även att skolor inom samma stadsdel skiljer sig när det gäller att upprätta likabehandlingsplaner och planer mot kränkningar.
– Det är lite oroväckande att det skiljer sig inom Norra Hisingen. Då varje skola har unika förutsättningar är det upp till varje skola att utforma en egen likabehandlingsplan. Skolorna ska nu analysera sitt arbete kring både rapporteringen av kränkningar och arbetet med likabehandlingsplanerna. Detta ska göras tillsammans med förvaltningen, vilket är stadsdelsnämndens förlängda arm, för att se till att planerna uppfyller samma krav över hela stadsdelen, säger han.
