Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/4

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Göteborg vill inte betala skolviten

Göteborgs kommun kan i höst för första gången tvingas böta för att man misskött sina skolor. Skolinspektionen kräver 2,8 miljoner kronor. Nu väntar tvistemål.

– Vi vill inte pröva kritiken i sig, vi vill få prövat om det är korrekt att i det här läget be om en utbetalning, säger Rickard Ernebäck, sektorschef för utbildning i Angered.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Det var i augusti i år som Skolinspektionen för första gången någonsin begärde att vitesförelägganden mot kommunala skolor i Göteborg skulle leda till faktiska betalningar.

Den sammanlagda summan ligger på 2,8 miljoner kronor och berör fem skolor, där inspektionen bedömer att Göteborgs kommun inte fullt ut åtgärdat brister som pekats ut tidigare.

Innan dom om utbetalningar faller har parterna rätt att yttra sig, något de berörda stadsdelarna Angered, Västra Hisingen som Majorna-Linné avser att göra. De har samtliga bett förvaltningsrätten om lite extra tid för att få färdigt yttranden, som ska tas på stadsdelsnämndsmöten i dag, den 27 september.

Inga synpunkter på kritiken

I Angered ligger Lövgärdesskolan, där skolinspektionen kräver att kommunen betalar delar av ett tidigare vitesbelopp, eftersom vissa av de brister som upptäcktes i december kvarstår.

Rickard Ernebäck, sektorschefen för utbildning i Angered, är noga med att påpeka att man inte har synpunkter på skolinspektionens kritik.

– Den är korrekt. Vi har verkligen inte nått hela vägen i anpassning och särskilt stöd.

Men han ifrågasätter om det är rätt av skolinspektionen att i det här läget gå vidare till förvaltningsrätten och kräva en utbetalning.

– Vi har inte nått ända fram, men mycket har hänt och vi har lagt ner mycket arbete på att komma till rätta med bristerna. Viten ska betalas om man inte har gjort tillräckligt. 

Han tycker att skolinspektionen i det här fallet borde kunna se att det har gjorts stora ansträngningar, kanske så stora man mäktar med, och därför ge skolan mer tid – i stället för att kräva in pengarna.

– Vi vill testa var gränsen ska gå, ta reda på vad som krävs.

Ny lagstiftning som man vill pröva

Såväl Bo Drysén och Peter Johansson, sektorschefer för utbildning i Majorna Linné och Västra Hisingen, har agerat på liknande sätt och begärt extra tid för att kunna yttra sig till förvaltningsrätten. Båda uppger att man resonerar i samma banor som Angered, att saken måste prövas.

– Vi tänker göra som de övriga. Eftersom lagstiftningen har ändrats nyligen behöver det här prövas, säger Bo Drysén.

Samtliga de här fallen som gått till förvaltningsrätten rör vitesförelägganden från före sommaren. I augusti tillkom ytterligare förelägganden, det vill säga nya hot om böter, för de aktuella skolorna. 

Av vad Rickard Ernebäck beskriver som juridiska skäl har Angered valt att överklaga även dem. En överklagan har även gjorts av Västra Hisingen och av Majorna Linné.

Burgården ifrågasätter summan

Den femte skolan, Burgården, är till skillnad från de andra en gymnasieskola. De ligger inte under stadsdelsnämnderna utan under stadens utbildningsförvaltning. Gymnasieområdeschef med ansvar för Burgården, Stefan Öhman, berättar att man inte kommer att motsätta sig att böter utdöms.

– Men vi kommer ha synpunkter på summan, 200 000 kronor, som vi tycker borde vara lägre.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.