Göteborg får fler gågator på sommaren

Krogtäta Tredje Långgatan ser ut att få fortsätta vara gågata på somrarna framöver. Och fler gator kan följa, som Kungsgatans backe mot Esperantoplatsen.

ANNONS
|

Nästa vecka ska politikerna i trafiknämnden ta beslut om att det som har varit ett försök de två senaste sommarhalvåren i fortsättningen ska gälla varje år. Tredje Långgatans mellersta kvarter, från Linnégatan till gamla brandstationen med saluhallen Briggen vid Nordhemsgatan, blir då gågata och restauranger, kaféer och andra får växa ut på själva gatan med bord, växter, tillfälliga cykelställ och andra "gatumöbler".

– De enkäter vi har gjort med folk i området både före och efter försöket båda somrarna, alltså sammanlagt fyra gånger, visar att 70-80 procent är positiva till förändringen, säger Samaneh Lomander som är planeringsledare på trafikkontoret.

ANNONS

De som är negativa, vad är de negativa till?

– Vi har fortfarande problem med otydlig skyltning och skräp och vi har fått synpunkter från boende om buller från restauranger, svarar Samaneh Lomander.

– Skyltningen behöver vi förbättra så att det blir tydligt för alla bilister att bilar får passera bara om de ska till något av husen längs gatan och inte får köra fortare än folk går. Och städningen behöver vi också finjustera. Vi har till exempel städat extra när grannar har påpekat att det behövs men här spelar ju vädret också in. Blir det plötsligt jättefint väder blir det jättemycket folk på en sån här gata, och mer skräp.

Enligt Samaneh Lomander kan fler gator komma att förvandlas till gågator på sommarhalvåren framöver, kanske redan nästa år.

– Det ligger ju i linje med stadens trafikstrategi, att gator ska kunna användas till annat än parkering, konstaterar hon.

I praktiken handlar det än så länge inte om hela gator, utan delar, ofta bara något kvarter där möjligtvis de boende men betydligt oftare fastighetsägare och andra näringsidkare vill omvandla stadsrummet. På Tredje Långgatan blev detta mycket tydligt när restaurangkoncernen Avenyfamiljen AB tog över det som länge hade varit Auktionsverkets lokaler.

ANNONS

På granngatan, den ännu krog- och bartätare Andra Långgatan, har en restaurangägare ställt frågan till trafikkontoret om att få göra gågata också där.

– VI svarade att man ska kontakta sin fastighetsägare, som i det fallet är en bostadsrättsförening, säger Samaneh Lomander.

En annan gata som är aktuell är Kungsgatan. Där handlar det i så fall dels om den västligaste delen i restaurangtäta backen ner mot Esperantoplatsen, dels om den lilla Lasarettsgatan, som går från "puckeln" på Kungsgatan upp mot Otterhällan.

– Vi hade en förfrågan från Kungsgatan och Lasarettsgatan inför sommarsäsongen i år men det stupade på att man höll på att gräva för fjärrvärme där, säger Samaneh Lomander.

Även i ett kvarter vid Avenyn vill Avenyfamiljen AB ha gågata på sommarhalvåret. Det handlar om Storgatan, med bland andra klassiska nöjesstället Yaki-Da, och Teatergatan som går från Storgatan upp till Vasagatan vid Valand.

– Eventuellt kan det bli något där nästa år men bara tillfälligt, för sedan vet vi ännu inte vilka gator vi måste ha fullt tillgängliga för trafik av alla slag när Västlänken börjar byggas, säger Samaneh Lomander på trafikkontoret.

Hon påpekar att kommunen inte bara vill ha fler uteserveringar och ölkrogar när p-platser får ge vika för mer folkliv.

ANNONS

– Stockholm ska testa så kallade parklets där man gör om p-platser längs gator till små gröna rum och det följer vi med stort intresse, berättar Samaneh Lomander.

– Vi vill att boende, förskolor, stadsdelar och andra kommer med förslag på gator och platser där vi kan förändra miljön. Om platsen är rätt, då kör vi, säger Samaneh Lomander.

FAKTA: GÅGATOR OCH PARKLETS

Så funkar gågator

  1. Gågatan, eller gångfartsgatan som det formellt heter, införs under de fem sommarmånaderna maj till september. Uteserveringar och andra verksamheter får då flytta ut på en del av själva gatan, till exempel på p-platser.
  2. Bilar får passera men bara om de ska till något av husen längs gatan och får inte köra fortare än folk går. Fyra meter fri passage måste alltid finnas i mitten, inte minst för att ambulanser och räddningsfordon snabbt ska komma fram.
  3. För att en gågata/gångfartsgata ska permanentas, som nu föreslås på Tredje Långgatan, krävs också att detaljplanen för området ändras lite.

Detta är parklets

  1. Parklets är parkeringsplatser, ofta längs en gata, som gjorts om till små, urbana miniparker, ofta tillfälligt.
  2. Parklets har oftast sittplatser, ibland med bord, ofta små träd, buskar och blommar, kanske lekredskap, Är de inte skapade i första hand för att vara i, kan de också rymma cykelställ eller konstverk.
  3. Begreppet parklets anses komma från San Francisco i Kalifornien där staden började skapa sådana runt 2010.
ANNONS