Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Staten har länge propagerat för ekologisk mat, men den är oftast dyrare.

Göteborg bäst i väst på ekomat

Hur mycket ekologisk skolmat barnen i Västsverige får skiljer sig rejält mellan kommunerna. Det visar en granskning som GP och fyra andra västsvenska tidningar gjort av 29 kommuner. Göteborg toppar listan, medan Laholm och Sotenäs hamnar i botten.

Göteborgs-Posten, Bohusläningen, Hallandsposten, Hallands Nyheter och TTELA har tillsammans gått igenom hur stor andel av skolmaten som är ekologisk i 29 västsvenska kommuner. Det gäller hundratals skolor och miljontals portioner årligen. Resultatet visar att Göteborg toppar listan där nästan hälften av maten på tallriken är ekologisk mat, vilket är den högsta siffran i de granskade kommunerna.

– Det här har blivit verklighet för att politikerna har hållit fast vid att vi ska ha en viss mängd ekologisk skolmat, säger Ulla Lundgren, miljöutredare på Miljöförvaltningen i Göteborg.

Läs också: Johanneberg tidigt ute med ekologiskt

I Laholms kommun, som hamnar i bottenskiktet av listan, förklarar de att de i stället har satsat på närproducerat och att kött ska vara producerat med krav som motsvarar den svenska djurskyddslagen. För sex, sju år sedan började de att försöka ställa om till en högre andel närproducerat och blev då kritiserade av konkurrensverket.

– Men vi drev frågan hela vägen och lyckades. Vi tyckte att det var viktigare än det ekologiska, säger Elisabet Babic (m), kommunstyrelsens ordförande i Laholm.

Det går inte att se någon entydig koppling mellan andelen ekologisk skolmat och det politiska styret i kommunerna i kartläggningen. I fyra av fem kommuner med högst andel ekologisk skolmat sitter Miljöpartiet med i styret, men de sitter också med i styret i de fyra av fem kommunerna med lägst andel.

– När jag studerade frågan kunde man se att det oftast handlade om att någon drev frågan. Antingen från politiskt håll eller också ute i verksamheten, säger Anna Post, forskare i kostvetenskap.

Enligt Livsmedelsverket är ekologisk mat inte nyttigare än annan mat. Däremot riskerar man inte att få i sig rester av bekämpningsmedel som man kan få av konventionellt odlad mat. Man värnar också om att dessa gifter inte sprids i naturen om man köper ekologiskt.

– I en ekologisk odling får man inte använda syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel, förutom mindre rester av bekämpningsmedel så innebär det också att man tar någon form av miljöansvar för maten, säger Anna Post.

Några av hindren för öka andelen ekologisk mat i skolorna är tillgången och utbudet på ekologiska varor samt att ekologiskt odlad mat oftast är dyrare. Därmed kan det bli svårt att få till bra upphandlingsavtal.

– Har du gemensamma matsedlar och är en större kommun, där alla exempelvis ska ha pannbiff samma dag. Då kan det bli problem med att få fram tillräckligt mycket ekologiskt kött, säger Anna Post. Samtidigt kan man säga att i och med att storhushållen handlar mer ekologiskt så triggar det ju också volymerna för producenterna, så på sikt tror jag att det är ett övergående problem.

I Göteborg har situationen förändrats de senaste åren. I och med att marknaden har förstått att de politiska målen är långsiktiga har tillgången blivit bättre och priserna fördelaktigare, förklarar Ulla Lundgren.

– I vårt nya grossistavtal har vi tagit bort många varor, man behöver kanske inte fem olika sorters köttbullar. Som stor konsument kan man då få ett bättre pris, säger hon.

'En enkätundersökning gjord av Ekomatcentrum 2014 visar att 87 procent av Sveriges kommuner/landsting inte ger någon kompensation för inköp av ekologiska livsmedel. Göteborg är en av de kommuner som gör det.

– Ja, det gör vi. Vi ger kompensation för inköp av ekologiska livsmedel. Det handlar om cirka 30 procent av merkostnaden. Det har vi gjort i flera år, säger Ulla Lundgren.

Att välja en större andel ekologiska livsmedel är något som staten har propagerat för i många år. Det senast satta nationella målet för inköpt ekologisk mat i offentlig sektor (där skolmaten ingår) var 25 procent till 2010. I dagsläget finns inga nya politiska mål, men flera miljöorganisationer har dock fört fram förslag om siffran 50 procent fram till 2020 vore rimligt.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.