Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Göteborg är den sjukaste staden

Om Göteborgs tio stadsdelar hade varit egna kommuner hade sju av dem toppat listan över de sjukaste. I hela Sverige.

Glesbygdskommunerna Dorotea, Ludvika, Högsby och Ljusdal har de sjukaste anställda i landet, med en total sjukfrånvaro på 9,2 procent. Göteborg finns på åttonde plats med 8,7 procent.

Men om vi leker med tanken att stadsdelarna – som alla storleksmässigt är som medelstora städer – är egna kommuner blir det tydligare hur illa det är ställt i delar av staden: då är de anställda i Angered sjukast i landet, med Askim-Frölunda-Högsbo på andra plats och Centrum trea.

LÄS OCKSÅ: Jessica knäcktes av jobbet


Faktum är att sju av Göteborg stadsdelar har högre sjukfrånvaro än Dorotea. En har lika hög.

Kristin Perem, HR-chef Askim-Frölunda-Högsbo, tror inte att det beror på att Göteborg jobbar särskilt annorlunda än andra kommuner – utan att det handlar om förutsättningarna.

– Ohälsan bland de som inte är anställda av staden också är hög. Invånarna i stort är helt enkelt sjukare än i andra delar av landet, säger hon.


Katrin Skagert är ny arbetsmiljöstrateg på stadsledningskontoret. Hon ska hålla ihop det centrala arbetet med arbetsmiljö i Göteborg. Hon har tidigare bland annat arbetat på Institutet för stressmedicin i VG-regionen.

– Det vi vet är att en typ av insats inte funkar på alla ställen. Vi behöver ha en flora av insatser och aktiviteter för att förbättra arbetsmiljön.

Katrin Skagert menar att kommunernas sjuktal är högre än i andra sektorer för att jobben där är klientnära.

– Det är en mer komplex verksamhet att jobba med människor än att bygga bilar. Man använder sig själv som redskap och det är mer krävande.

Dessutom, menar Katrin Skagert, tar kommunerna ett större ansvar för medarbetarnas ohälsa.

– Vi sparkar inte ut folk. Det medför att vi får högre sjuksiffror.

Förra året hade Göteborg kostnader för sjuklöner på 400 miljoner kronor. Det motsvarar lönekostnader för minst 800 anställda. Nu finns också nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket om arbetsgivaransvar för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön och kommunpolitikerna har lagt flera uppdrag till Katrin Skagert och hennes HR-kollegor.

– Vi vill att medarbetarna ska ha de bästa förutsättningarna att göra ett bra jobb. Dessutom måste vi bli en attraktiv arbetsgivare för att kunna nyrekrytera. Just nu arbetar vi mycket med handlingsplanen för att förbättra arbetsmiljön inom äldreomsorgen. Den ska utföras och utvärderas.


Katrin Skagert tycker att de behöver arbeta mer och smartare med alla siffror som rapporteras in.

– Det räcker inte med ett sjuktal. Vi behöver jobba mer med analysen av vad som påverkat siffran, och inte bara använda den för kontroll. 

Kommunpolitikerna talar ofta om arbetsvillkoren för de anställda som en av stadens fokusfrågor och man pekar ofta på satsningar som gjorts de senaste åren, för att komma tillrätta med de problem som finns. Trots det går utvecklingen åt helt fel håll.

LÄS OCKSÅ: Därför är vi så sjuka i Sverige


GP har begärt ut statistik om fem stora yrkesgrupper – förskollärare och barnskötare på förskolan, vårdbiträde och undersköterskor inom hemtjänsten samt socialsekreterare. För samtliga grupper har ökningen varit dramatisk – den genomsnittliga ökningen den senaste femårsperioden är hela 37,5 procent.

Ann-Christine Larsson, HR-chef i Majorna-Linné, säger att en del av förklaringen är att kraven blir allt högre.

–Om vi tittar över tid så har leveransen av välfärdstjänster bara ökat och ökat. Skattemedlen har inte ökat i samma takt. Det har blivit en allt större utmaning att leverera det medborgarna vill ha, säger hon.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.