Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Dagen efter skottlossningen på Vårväderstorget.

Gängkrigen kostar vården miljoner

En unik studie visar vilka effekter skottlossningarna i Göteborg haft på sjukvården. Under 18 månader var de direkta sjukvårdskostnaderna drygt sex miljoner kronor.

Hans Granhed, docent och överläkare på traumaenheten vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, har tillsammans med Sven Alhbin, före detta chef för länskriminalpolisen, AT-läkaren Björn Holmström och överläkare David Pazooki granskat alla skjutningar i Göteborg mellan den 1 januari 2013 och 30 juni 2014.

Under dessa arton månader skottskadades 58 personer. 57 av dem var män och de var förhållandevis unga, medianåldern är 26 år.

- Bland de skadade kunde två grupper identifieras; de som hade relativt okomplicerade skottskador och som till och med kunde lämna sjukhuset samma dag och en grupp med allvarliga skador som ledde till hög dödlighet, säger Hans Granhed.

Speciell typ av sjukvård

Gängkrigen och skottlossningarna kräver en speciell typ av sjukvård där allmänkompetensen för traumavård är avgörande.

Studien visar att de flesta skjutningarna sker på söndagar. 90 procent av patienterna kom till sjukhuset under just jourtid. Därför menar författarna att det är viktigt att det finns ordentligt med kompetens i traumatologi även under denna tid på sjukhusen. Tidsaspekten är kritisk och svåra beslut måste fattas under en kort tid.

- Du måste kunna allt om det som fanns i vägen för kulan i kroppen och risken finns att läkarutbildningarna blir smalare och smalare och att vi tappar kompetens om vi inte bevakar frågan, säger Hans Granhed.

Att ta hand om en svårt skottskadad person beskriver han som ett gungfly. Det går inte att planera, gör du inget så kan personen dö och gör du något kan personen dö ändå, men också kanske klara sig. Trots att Göteborg haft så många skottskadade är underlaget ändå så pass litet att det är svårt att utveckla och upprätthålla en hög kompetens hos ett flertal läkare.

- Visst är vi beredda att hantera den här typen av patienter på de stora sjukhusen. Men en viktig bit är att fundera över om de inte borde centreras. Vi ser dem inte jämt, men vi pratar ofta om dem, säger Hans Granhed.

När läkarna undersökte de skottskadade fann de tre skademönster; att man sköt för att skrämmas, för att hämnas och för att avrätta en person. Analysen görs utifrån var den skottskadade träffades, om det är armar eller ben så tolkar författarna det som att gärningsmannen vill skrämmas. Om offret träffas i buken är det en hämnd och när offret skjuts på nära håll i huvudet handlar det om en avrättning.

"Nu är det mer brutalt"

- Ett av offren hade sexton skott i huvudet, det är en avrättning. Gängkrig har alltid funnits men nu är det mer brutalt. Vi hade kontakt med Hells Angels och Bandidos när de krigade, men det var mer organiserat, kanske berodde det på att de var lite äldre, säger Hans Granhed.

- Nu är ju offren så unga. Och gärningsmännen ännu yngre.

Sjukvårdskostnaden för de 57 patienter som kom till sjukhus (ett skottoffer som sköts i huvudet fördes aldrig till sjukhus) beräknas till 6 154 000 kronor. Det motsvarar den direkta vården som vård på avdelning, operation, intensivvård och röntgen.

- Räknar man på hela samhällskostnaden så blir det ju mycket större summor. Tänk en 26-åring som aldrig blir arbetsför, som ska rehabiliteras, få stöd av försäkringskassa eller försörjningsstöd eller invaliditetsersättning - och som aldrig kommer att betala skatt.

- För oss är liv och liv ska räddas. Vi slipper att diskutera vad de ställer till med eller varför. Men visst tänker man på det, speciellt vid krogskjutningar som den vid Vårväderstorget då även allmänheten kommer i direkt livsfara. Det är ju ett problem som växer, de psykosociala problemen som finns i utanförskapet, säger Hans Granhed.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.