Vårdcentralen riskerar nu både polisanmälan och att kastas ut ur regionens vårdvalssystem.
–Redan med den information vi har i dag finns skäl att anmäla några vårdcentraler, bekräftar Ralph Harlid, chef för hälso- och sjukvårdskansliet i Göteborg.
Förutom den nu aktuella vårdcentralen hävdar regionen att även andra vårdcentraler brutit mot gällande avtal.
”Otrogna” patienter utnyttjades
GP har specialgranskat den aktuella vårdcentralen som systematiskt utnyttjat ”otrogna” patienter, alltså sådana som är listade på en annan vårdcentral.
–Jag kunde sitta med tidbokningen och ha fem lediga tider på dagen. Men ringde en olistad patient fick jag absolut inte låta dem komma dagtid. Alla olistade skulle ha kvällstider, berättar en sköterska.
Efter klockan 17 bytte nämligen vårdcentralen namn och taxan för olistade patienters läkarbesök fördubblades från 500 till 1 000 kronor. På sommaren tillkom ytterligare 500 kronor per besök, dag som kväll.
De här pengarna har regionen sedan dragit av från de vårdcentraler där patienterna varit listade.
Även patienternas egna plånböcker har blivit lidande.
Patientavgiften för läkarbesök på den vårdcentral där man är listad är 100 kronor. Besöker man läkare på en annan vårdcentral kostar det 200 kronor på dagen och 300 kronor på kvällar eller helger.
Enbart i augusti i år drog vårdcentralen in drygt 300000 kronor och kvällsverksamheten mer än 600000 kronor på olistade patienter – tre fjärdedelar av de samlade intäkterna.
Vägrade lista patienter
Alla göteborgare är listade på en näraliggande vårdcentral, men det är fritt fram att lista om sig var och hur ofta man vill.
På vårdcentralen har det ändå varit närmast omöjligt att lista sig. I synnerhet för patienter med lång sjukhistoria, sådant som krävt utredningar och dyra prover.
–Till dem sa doktorn att det var bättre att de gick kvar på sin gamla, där man kände deras sjukhistoria. Men folk ville ju byta för att de inte var nöjda. Många som nekades blev upprörda, berättar en i personalen.
Under 2010 minskade antalet listade på vårdcentralen trots de många besöken av olistade patienter. Först sedan regionen i våras på allvar ifrågasatt listningsrutinerna har antalet åter ökat, men tempot är beskedligt.
I augusti i år, då den sammantagna verksamheten redovisade 720 besök av olistade patienter, minskade samtidigt antalet listade med 19.
I ett brev till hälso- och sjukvårdskansliet i Göteborg skyller ägaren den klena listningen och andra brister på en tidigare minoritetsägare. Efter en konflikt med ägaren sålde denne i våras sin andel i vårdcentralen.
När GP kontaktar den tidigare delägaren svarar denne kort:
–Jag vill inte uttala mig, jag har inget att säga.
Misstänks ha tagit dubbelt betalt
Vårdcentralen har ytterligare en mottagning. Där tas patienter emot privat. De betalar alltså ur egen ficka eller via sina försäkringsbolag.
Dit kommer också så kallade kökortningspatienter, personer som väntat länge i den offentliga vården på operationer av bland annat åderbråck och ljumskbråck.
Flera tidigare anställda vittnar om att ägaren närmast dagligen träffade olistade patienter på den andra mottagningen, vilka sedan registrerades och journalfördes som kvällspatienter på jourcentralen.
Om de här patienterna privat betalat besöket innebär det att vårdcentralen tog dubbelt betalt.
När Helen von Sydow, chef för den medicinska revisionsenheten vid VG Primärvårdskontoret, kontaktade 13 kökortningspatienter visade det sig att fyra av dem gjort sitt återbesök vid den andra mottagningen, inte på vårdcentralen. Ändå var alla registrerade som kvällsbesökare.
–Vi fortsätter att följa upp det här för att se om det är fler besök som debiterats fel, säger Helen von Sydow, som sedan hon tillträdde vid årsskiftet fått ägna sig åt närmast polisiär verksamhet.
Onödiga återbesök
Ytterligare ett sätt att öka intäkterna är att överbehandla patienter.
–Olistade patienter med frikort tog man in på så många besök det bara gick. Alltid på kvällstid, berättar en sköterska.
Rekordpatienten gjorde 23 besök under en månad, 18 på kvällen. Det gav vårdcentralen 20 500 kronor och kostade patientens hemmavårdcentral lika mycket.
Trots att regionen redan betalat för kökortningspatienternas eftervård skickades många patienter vidare för upprepade såromläggningar. Ofta var det en undersköterska eller sjuksköterska som tog stygn, la om sår eller helt enkelt bytte plåster.
Enligt personalen registrerades det ändå som läkarbesök, eftersom dessa betalas bättre.
Patienter utan frikort fick betala 300 kronor för plåsterbytet, plus att hemmavårdcentralen fick en nota på 1000 kronor, sommartid 1500 kronor. Per besök.
–Pengarna styrde hela tiden, säger en läkare som arbetat på vårdcentralen.
– Jag känner mig smutsig för att ha varit en del i det här.
Genom sin advokat Erik Bergenhem hälsar ägaren att han inte vill kommentera dagens artikel i GP.
– I brev till hälso- och sjukvårdskansliet kommer vi att bemöta kritiken på samtliga punkter. Innan dess är vi inte beredda att föra diskussionen i offentliga miljöer, säger Erik Bergenhem.
