Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/2

Forskaren: "Varför har inte det här gjorts tidigare?"

Forskaren Magnus Norell ser Ann-Sofie Hermanssons åtgärder för att motverka extremism som självklara.
– Det är 2018, då ska inte en kommunstyrelseordförande i en svensk kommun behöva påpeka att pojkar och flickor inte ska särskiljas, säger han.

Kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermansson vill ta krafttag för att bekämpa extremismen i Göteborg. Hon pekar på attentatet mot synagogan, religiösa extremister som på vissa håll har tagit grepp om lokalsamhället och bombattentat från högerextrema och menar att det demokratiska samhället behöver bli bättre på att försvara sig.

I en debattartikel i GP radar Ann-Sofie Hermansson upp fem åtgärder för att bekämpa extremismen. GP har bett doktor Magnus Norell, knuten till The Washington Institute for Near East Policy i Washington DC) och The European Foundation for Democracy i Bryssel, värdera hur effektiva åtgärderna är. Svaret: de flesta åtgärderna är effektiva - om reglerna efterlevs.

– Hon har rätt. Man ska sätta gränser. Men det här är otroligt självklara saker. Frågan är varför inte det här efterlevs. Man har varnat för det här i tjugo år, säger han.

Tydliga regler som efterlevs fungerar preventivt, enligt Magnus Norell.

– Om du har tydliga regler för demokratiska värderingar i skolan skulle frågan om åtskilda flickor och pojkar aldrig komma upp. Om det redan finns är det här åtgärdspaketet meningslöst, säger han.

Det här är punkterna som Hermansson tar upp i sin debattartikel:

1. Öka resurserna till polis och säkerhetspolis.

– Det beror på hur det ser ut, det är inte alltid säkert att det hjälper, det beror på vilket sätt resurserna används. Men mer resurser är ett nationellt problem, säger Magnus Norell.

I och med att det är en nationell fråga är det inte heller något Ann-Sofie Hermansson som kommunalråd kan påverka direkt.

2. Styr upp föreningsstödet – så att inget stöd ges till extremister. Främja istället civilsamhället för att hålla unga hålls borta från extremismen.

En översyn av modellen för föreningsstödet är på gång och enligt Ann-Sofie Hermansson är det läge att skärpa både regler och uppföljning.

– Det finns ju redan regler för detta i Göteborgs kommun. De brukar vara klara och tydliga i Sverige, men jag vet inte hur tydliga de är i Göteborg. Det är inte första gången Göteborg är i blåsväder när det gäller stöd till extremistiska organisationer. Vad blir skillnaden nu? undrar Magnus Norell.

3. Sätt gränser i förskola och skola. Ann-Sofie Hermansson menar att det är viktigt att tidigt förankra demokratiska värderingar och hålla extremism borta från påverkan på undervisningen och att inte särskilja pojkar och flickor.

– Varför har inte det här gjorts tidigare? Det är 2018, då ska inte en kommunstyrelseordförande i en svensk kommun behöva påpeka att pojkar och flickor inte ska särskiljas. Idén är att arbetet mot extremism ska vara preventivt. Något måste ha gått fel.

4. Stötta närmiljöer och avhoppare. Ha en effektiv avhopparverksamhet.

– Avhopparverksamheter har generellt fungerat sådär. Vilka extremister pratar vi om? Definiera. Islamistiska avhoppare är väldigt få, säger Magnus Norell.

5. Hindra extremister från att störa valet. Hotfulla män har hindrat människor från att rösta under valet 2014.

– Om det här ska behöva sägas 2018 är det någon som under lång tid inte har gjort sitt jobb. Då behöver man reda ut vad som gick fel. Vad har man gjort under den tiden? Det har gått nästan fyra år sedan valet 2014.

Det viktigaste en kommun kan göra för att motverka extremism är enligt Magnus Norell att faktiskt följa de regler som redan finns och att vara tydliga mot extremister. De ska inte få hjälp med bostad eller arbete när de kommer hem efter att ha slagits med IS.

Ann-Sofie Hermansson menar att samhället har varit för slappt mot extremism. Magnus Norell håller med.

– Oja. Man måste vara klar och tydlig från början med var gränsen går. Det har man missat i Sverige. Det får man äta upp under lång tid. Men frågan är mindre kommunal, och mer samhällelig.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.