– Möjligtvis är det en orsak men det är svårt att säga att det beror på enskilda faktorer, säger professor och naturgeograf Hans Linderholm på Göteborgs universitet. Han studerar effekterna av hur bland annat global uppvärmning påverkar lokala klimat.
Under de senaste tio åren har en rad stormar drabbat Sverige. Senast var det Egon, men också de fyra stormarna i oktober till december 2013, Dagmar under julen 2011, första adventsstormen under samma år, sommarovädret 2008, Per 2007 och Gudrun 2005, då sju människor miste livet.
Kortfattat kan sägas att en bidragande del till att stormar uppstår är att atmosfären har blivit varmare. Och att Sverige geografiskt ligger på en plats där stormar lätt uppstår.
– Vi har oturen att hamna i ett område där vi utsätts för lågtrycket. Det har drabbat oss genom tiderna, säger Hans Linderholm.
Naturlig variation
Men det är svårt att säga att det bara är den globala uppvärmningen som ligger bakom ovädren, naturlig variation spelar också in. Under perioder av 60-70 år uppkommer det en långsam puls av varmare luft i Nordatlanten.
Stormar har alltid funnits och kommer alltid att finnas, vissa är ihågkomna mer än hundra år efter att ha dragit fram. Det behövs fler studier för att vara säker på att det är den globala uppvärmningen som är den huvudsakliga boven i dramat.
– Man måste se att stormarna blir kraftigare för att säga ja. Dit har vi inte kommit än, säger Hans Linderholm.
Att atmosfären blir varmare gör att risken för storm ökar då vind uppstår av skillnader i temperatur och lufttryck. Men det är mycket mer som spelar in. Till exempel finns det studier som visar att sandstormar och stoft från tropiska vulkaner, som hindrar solens uppvärmning av havet, kan ha en inverkan. Hur stormar uppstår och drar fram påverkas också av jetströmmen och isläget i Arktis.
– Det finns realtidsstudier där man tittar på allt: luft, väder, uppvärmning, vulkanaktivitet. Det finns många faktorer. Vädret är inte homogent, säger Hans Linderholm.
Beredskap
Enligt honom ökar intresset för att hitta en anledning till stormarna efter att de har dragit fram. Människor vill veta mer om vad som kan göras för att förhindra de materiella och ekonomiska skadorna som vädret för med sig. Att dra en snabb slutsats är, enligt Hans Linderholm, inte vetenskapligt korrekt. Även om stormarna som drabbat Sverige delvis passar in i vad som förväntas hända när jorden blir varmare.
– Samhället vill ha beredskap för att hantera och förhindra skador. Det känns mer relevant vid stormar än när det blir lite mer varmt på sommaren.
