Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Flyktingkrisen: Så valdes platserna för boenden

Debatten om temporära bostäder för flyktingar har nått kulingstyrka i Göteborg. Nu har politikerna rykt ihop om vem som visste vad om planerna. GP reder ut hur processen gick till.

Planerna på temporära bostäder för flyktingar har skapat en eldfängd debatt i Göteborg. Att det blev just dessa 12 platser är dock lite slumpartat enligt fastighetsdirektören Magnus Sigfusson.

- Hade vi gått ut med informationen i december eller nu, hade listan sett annorlunda ut. Det här är en fortlöpande process där vi samlar kunskap. De 12 platserna är inget slutligt ställningstagande. Det handlade mer om att jag tyckte att vi måste ut och tala med göteborgarna om att nu är vi här i era stadsdelar och letar ytor.

Magnus Sigfusson ville inte att diskussionen skulle få fel fokus.

- Nu känns det som att vi ändå hamnar där, men det är inte färdigt. Vissa av dessa platser har många sakskäl som talar emot.

Processen med temporära bostäder börjar med ett uppdrag i fastighetsnämnden i juni förra året. Jahja Zeqiraj, S-ordförande i nämnden, står bakom de rödgröna partiernas förslag.

- Det är det första skarpa uppdraget att jobba med 1000 temporära bostäder. Det beslutas den 31 augusti i politisk enighet. Alliansen ville att kontoret skulle tänka på placering och kvalitet. Det var klokt och vi ställde oss bakom det.

De senaste 15 åren har det byggts för lite i Göteborg och bostadsbristen är akut. Många grupper har svårt att få bostad och för vissa är det nästan omöjligt. Stadsdelarna betalar miljoner för att inkvartera bostadslösa barnfamiljer på vandrarhem och hotell. Nu vill politikerna ta ett större grepp, att invänta resultatet av den ökande byggtakten tar för lång tid.

- När uppdraget lades visste vi inte om flyktingkrisen. Vi såg ändå ett stort behov av att staden måste arbeta med frågan strategiskt, säger Jahja Zeqiraj.

Ungefär samtidigt som beslutet tas i fastighetsnämnden sover tusentals strandade flyktingar i tält mitt i Ungerns huvudstad. Den andra september kapsejsar en gummibåt utanför Turkiets kust och den syriska treåringen Alan Kurdi drunknar. Flyktingfrågan är på allas läppar och en manifestation för att välkomna människor på flykt fyller Götaplatsen.

Under september pågår intensiv verksamhet i olika nämnder och bolag i Göteborg. En så kallad genomförandegrupp för temporära bostäder tillsätts. Den leds av Sven Höper som är direktör för välfärd och utbildning på stadsledningskontoret. Uppdraget är att snabbt hitta byggbar mark och se till att moduler kan upphandlas. Senare ska Göteborgs stad skriva på ett avtal med Migrationsverket om att ta emot 880 nyanlända med färdiga uppehållstillstånd och 1500 ensamkommande under 2016. Enligt den nya bosättningslagen måste staden ordna bostäder till dessa.

- Kommunen har två månader från det att anvisningen skett för att ordna boende och förbereda för skolplats. Den nyanlände som omfattas av en anvisning har inte rätt att bo kvar på Migrationsverkets anläggningsboende, säger Sven Höper.

Förutom de 1 500 ensamkommande som beräknas komma under 2016 finns redan 500 som är placerade i andra kommuner.

- De vill vi plocka hem så att de är närmre socialsekreterarna som har tillsynsskyldighet.

I slutet av september presenteras en utredning på fastighetsnämnden. Politikerna, både från de rödgröna och från allianssidan, säger nej till utredningens förslag om att köpa bostadsrätter för 100 miljoner för temporärt boende. Utredningen slår fast att tre stadsdelar har tagit emot merparten av de nyanlända som kommit till Göteborg: Angered, Biskopsgården och Östra Göteborg. Först den 23 november klubbas utredningen, men genomförandegruppen jobbar på under tiden och Sven Höpers grupp redovisar löpande arbetet för fastighetsnämnden, kommunstyrelsen och dess arbetsutskott.

Sedan utredningen lades fram har opinionen svängt när det gäller flyktingmottagande och i slutet av oktober presenterar sex av riksdagspartierna en migrationsöverenskommelse där bland annat tillfälliga uppehållstillstånd blir ny huvudregel. Flyktingströmmen över gränsen ökar vecka för vecka och i början av november kommer över 10 000 migranter på en vecka till Sverige. Allt fler av de socialdemokratiska statsråden talar om en hotande kollaps och den 12 november införs gränskontroller i Skåne. Dagen efter drabbas Paris av terrordåd som den islamistiska sekten IS tar på sig.

Olika förvaltningar i Göteborg letar efter lättbebyggd mark, gärna grusplaner. Projektlistan fylls på och den 4 november har fastighetsdirektören Magnus Sigfusson en dragning för kommunstyrelsens arbetsutskott. Där visar han en lista med ett dussintal platser som kan bli aktuella för temporära bostäder. Bland dem finns de nu omdiskuterade Ånäsfälten och Hinsholmskilen med. Jonas Ransgård, moderaternas gruppledare, hade hunnit gå från mötet när den bilden visades.

- Varken de rödgröna eller vi tyckte något om listan och det var inte heller meningen. Den här processen skulle mynna ut i ett tjänstemannaförslag som sedan skulle samrådas i stadsdelarna, säger Jonas Ransgård.

I en debattartikel på gp.se den 12 februari, två veckor efter presskonferensen där de 12 platserna visades, skriver Alliansens gruppledare att S och MP sitter i hemliga möten med tjänstemännen.

Det visar sig handla om ett protokollfört möte den 12 december som leds av Jahja Zeqiraj och där ordförandena, enbart från S och MP, och direktörerna för inblandade förvaltningar och bolag deltar. Jonas Ransgård är upprörd över att inte presidierna, där också oppositionen ingår, kallats till mötet.

- Det är anmärkningsvärt att man har separata möten där man nekar oppositionen att vara med. Det ger mig en otrygghetskänsla inför hela processen.

Jahja Zeqiraj förstår inte kritiken.

- Som ordförande och den som lagt uppdraget har jag skyldighet att hålla mig informerad om arbetet. Vi tog inga beslut. Det var en lägesrapport.

Varför kallades inte presidierna?

- Det var kort om tid men det står tydligt i protokollet att presidierna ska delges information. Hemliga möten är det inte tal om. Det kan inte ha undgått någon, förutom Alliansen, att staden arbetar med frågan. Tillgängliga minnesanteckningar finns från alla möten. Politiken har inte varit involverad i att ta fram platserna.

Listan på de 12 utvalda platserna får politikerna dagen före presskonferensen den 28 januari. På mötet före jul fanns en lista med delvis andra platser. Materialet presenteras för fastighetsnämndens presidium 4 januari.

- Oppositionen har haft mycket goda möjligheter att få information om projektlistan från mötet den 4 november och de har inte reagerat, säger Jahja Zeqiraj.

Vid det här laget har det kommit över tusen synpunkter på de 12 platserna och politikerna pratar ordningsfrågor och i fastighetsnämnden bordlägger de varandras förslag om att leta på fler ställen.

I maj börjar de nyanlända som Göteborg ska ta emot att komma. Ännu finns varken utsedda platser, bygglov eller bostäder.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.