Flyktingen som blev mattkonstnär

Vi träffas på Blå stället i Angered där personalen arbetar med de sista detaljerna inför lördagens vernissage. Morteza Golestani, som bor i byn Ragunda i Jämtland, har nyss kommit med nattåget från Östersund. Med sig har han sin vän Sara Lindström, som är dekorationsmålare till yrket och arbetar som volontär på en skaparverkstad i samma kommun.

Nya material och nya tekniker. Morteza Golestani är öppen för att skapa nytt. Här en rund matta virkad av trasor. Sara Lindström, t v, har lärt honom att virka. Bild: Jenny Ingemarsson

1/4

Byggde sin egen vävstol

Det var hemma i familjen Lindströms garage som Morteza fick plocka lite spillvirke för att bygga sin vävstol, som nu står på asylboendet där han bor.

– Hos Saras bror som är plåtslagare har jag fått hämta järnbitar som jag tillverkat verktyg som jag behöver när jag gör mina mattor. Solvkroken har jag gjort av en gammal sågklinga, säger Morteza Golestani och visar upp sina hemgjorda mattverktyg.

Han föddes i Afghanistan men familjen flyttade till Peshawar i Pakistan när talibanerna tog över i Afghanistan. När han var tio år började han arbeta som mattknytare. I två år gick han och lärde sig yrket hos en mästare. En lärotid utan betalning.

– Det var svårt. Jag drömde om att få spela fotboll, men arbetsdagarna var långa och gjorde vi inte tillräckligt mycket så fick vi ingen mat, berättar han.

En dag i veckan fick han komma hem och besöka familjen, mor och far och sju systrar. Familjen flyttade senare till Teheran i Iran. Pappan dog tidigt och Morteza och hans systrar hjälpte till att försörja familjen som mattknytare.

– Men villkoren var dåliga och lönen låg för oss som papperslösa.

Stressande väntan

Till Sverige kom han 2015.

– Jag har många drömmar om framtiden här. Men den långa väntan är väldigt stressande, då jobbar jag med mina mattor.

Den första mattan tog tre månader att göra. Den är knuten i ullgarn och finns med i utställningen på Blå stället.

– Han hade inga pengar till garnet, men jag såg hur begåvad han är och man kan väl säga att jag lånade honom pengar till ullen. Garnerna kostade tio tusen och när Morteza sedan vann tävlingen Ung kultur utmanar den urbana normen fick han vara med i en landsomfattande utställning och prissumman fick jag ta, berättar Sara Lindström.

Nya vänner – ny teknik

I skaparverkstaden i Ragunda har Morteza lärt känna ett par äldre svenska kvinnor som skapar mattor. Den vänskapen betyder mycket för honom. En av dem, Maire Halvarsson, har lärt honom att väva svenska trasmattor, att använda klippta tygtrasor och skänkt honom en vävstol.

– Genom att använda olika material har jag utvecklat mitt sätt att skapa mattor och nu kombinerar jag den persiska mattkonsten med sättet att väva traditionella svenska trasmattor. Jag blandar knutar och vanligt inslag, Tyg och kläder till trasor skänker folk gratis, men de måste klippas smala för att det ska gå att göra knutar, förklarar han.

Morteza Golestani är 31 eller 32 år. Han vet inte riktigt själv. Han är analfabet. Han har lärt sig alla bokstäver, men kan inte läsa och skriva.

– När jag växte upp var jag tvungen att jobba. Nu vill jag gå i skola och lära mig. Det måste jag för att klara mig själv.

Ett kreativt lugn

När han inte väver lagar han gärna mat. Under uppväxten lagade han många mål till sina småsystrar. I Sverige har han lärt sig att äta och tycka om gröt. Och att använda ugn i matlagning.

Han trivs bra i Jämtlands glesbygd.

– Jag har lärt mig att tycka om det mörka och snön. Att åka skidor i skogen är härligt. Det är väldigt lugnt och stilla där jag bor och det passar bra när man jobbar kreativt.

Eleonor Ekström-Frisk