Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Flygfantaster samlades i Nordstan

En drönare mindre än en tändsticksask surrar som en humla en bit från örat på Sten Wollter, koordinator för flygsportutställningen i Nordstan. – Många kan se den här som en leksak, men i själva verket är den ett tekniskt underverk.

Segelflyg, fallskärmshoppning, skärmflygning och modellflygning är några av de flygsportinriktningar som visas upp i Nordstan till och med söndag. Det är 22:a året som Västsvenska flygsportsförbundet arrangerar utställningen. Utmaningen för många klubbar i dag är den höga medelåldern.

– Alla kan flyga. Vi måste hela tiden jobba aktivt med att få in de yngre, säger Malin Torell, utbildningsansvarig på Göteborgs segelflygsklubb (GSFK).

Hon började med segelflyg 1975 och berättar att flygsträckan för segelflyg kan variera mellan 10 och 50 mil. Utan motor gäller det att kunna läsa väder och vind. På molnen kan hon se var den stigande luften rör sig men också på marken. Hon pekar på kartan.

– Här finns en rullstensås som är bra att följa, där finns stigande luft, säger hon.

En bit bort står Skärmflygklubben Göteborg (SFG). Malin Heyman provade för första gången skärmflyg vid 17 års ålder med sin syster. Skärmflyg är ett sätt att segelflyga med en sele och en uppblåsbar skärm.

– Jag hade alltid velat flyga. Det är en stor frihetskänsla, säger hon.

Sten Wollter som koordinerat utställningen är också skärmflygare.

– Det är ungefär som utförsåkning, det bästa är om du har en bergsida. Sedan handlar det bara om att ha rätt vindar säger han.

Aeroklubben modell Göteborg (AKMG) är en av klubbarna som har svårt att hitta yngre medlemmar.

– Vi har inga ungdomar. De har dataspel nu och de saknar tålamod med att sitta och pilla med sånt här, säger Ulf Jörnheim, en av klubbens veteraner.

Ulf Jörnheim visar upp en skalmodell som det tog sex år att bygga. Han har gjort allt från grunden, till och med ritningarna, och alla material är väl valda.

För den intresserade går det också bra att köpa sig en modell för en tusenlapp och sätta ihop på två dagar, berättar han. Det är upp piloten vilken nivå man vill lägga det på.

– Det är en underskattad hobby. Du lär dig teknik, aerodynamik, datateknik och du blir fan meteorolog på köpet, säger han.

Här och var syns fjärrstyrda helikoptrar och drönare susa förbi. Klubbkollegan Bo Olofsson berättar att modellflyg mer och mer handlar om datateknik.

– I dag programmerar du din farkost till att göra nästan vad du vill. Men det som fascinerar mig mest är att återskapa originalet, säger han.

Ända sedan hans första Spitfire–modell, som han vid åtta års ålder byggde tillsammans med sin pappa, har han ägnat sig åt detta. Det är en konstform där modellen ska efterlikna originalet både till utseende och flygmässigt. Nu vill de se fler unga och fler tjejer i klubben.

– Tjejerna vi träffat på är in i helvete bra på det här, men de provar en gång sedan kommer aldrig tillbaka, säger han.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.