Åren 1947–49 utsattes en grupp patienter på Vipeholm, landets största anstalt för ”obildbara sinnesslöa”, för ett fullskaleexperiment i syfte att framkalla karies. De matades med kopiösa mängder godis och kola och många fick sina tänder helt förstörda.
Men rent vetenskapligt var experimenten en stor framgång. Vipeholmsforskarnas resultat står sig än i dag. I själva verket har vi dem att tacka för den goda tandhälsa som svenskarna uppnått, bland annat genom att fenomenet ”lördagsgodis” skapades, för att minska småätandet av sötsaker.
Priset betalades av patienterna med sina förstörda tänder, något som bland annat tagits upp av forskaren Elin Bommanel i en avhandling vid Linköpings universitet. Det etiska haveriet beskrivs också i en P3-dokumentär och i en långfilm som hade premiär i vintras.
Klarade sig utan hål i tänderna
Men något som det har pratats tyst om är att en relativt stor andel av försökspersonerna klarade sig helt utan karies. I boken ”Tandkaries och kolhydrater” från 1953 beskrivs forskningsresultatet i detaljrika tabeller och diagram.
Där kan man läsa att i en av grupperna, bestående av 48 män som under två års tid fick 24 stycken extra kladdiga toffee-kolor per dygn, så var det nästan en tredjedel som inte hade fått några nya hål. Resultatet spretar dock och i en annan grupp, med toffee-ätande kvinnor, fick alla deltagare karies.
När man inte har svaret så vill man kanske inte ha frågan.
Det här är något som under många år har fascinerat Bo Rangmar, tandläkare och tidigare tandvårdschef i VGR, numera pensionär.
– Någonstans mellan 25 och 30 procent av den här toffee-gruppen, som fick den extra sega kolan som klibbade sig fast på tänderna, fick ändå inte karies. Det är något jag har tänkt på i många år, att man inte har pratat så mycket om det, säger han.
Varför har man inte gjort det?
– Jag vet inte. Det är mest jag som har tagit upp det.
Har det blivit dålig stämning då?
– Inte alls, men det har inte hänt så mycket. Problemet är att man inte vet varför. När man inte har svaret så vill man kanske inte ha frågan.
Bo Rangmar poängterar att det verkligen inte är fel på de generella råd som togs fram, baserade på Vipeholmsexperimenten.
– Råden måste vara enkla. Borsta med fluortandkräm två gånger om dagen och småät inte. Då klarar man sig. Men inte alla. Det finns många som noggrant följer råden, men ändå får den här sjukdomen, och vi vet än i dag inte riktigt varför.
Något av en gåta
Sverige ligger i världstoppen vad gäller generella råd för att stärka folkhälsan. Men när det gäller karies finns stora variationer på individnivå, som fortfarande är dåligt undersökta.
– Det är fascinerande att det inte är så himla enkelt. Du ser tydliga saker på gruppnivå, men när det gäller den enskilda individen så vet vi inte så mycket. Det är ett otroligt viktigt forskningsområde, säger Bo Rangmar.
Peter Lingström, professor i odontologi vid Göteborgs universitet, känner igen frågan och bekräftar att de kariesfria personerna i Vipeholmsstudien är något av en gåta.
– Det har diskuterats och lyfts fram som en svaghet med studien att man fokuserade på de som fick skador och glömde bort den grupp som inte fick karies, eller som fick väldigt få skador, säger han.
Är det så att en andel av befolkningen inte behöver borsta tänderna?
– Så långt skulle jag inte vilja gå. Däremot är det i dag känt att vi har olika benägenhet att få karies. Vissa personer är motståndskraftiga och får inte hål, trots att de äter godis och slarvar med tandborstning.
Det finns också en del forskning om vad som kan vara orsaken, enligt Peter Lindström.
– En viktig faktor som har kommit till på senare år är genetiska skillnader, som mindre variationer av tandens sammansättning, den innehåller till exempel kalcium och fosfat. Det kan vara små, små variationer där som kan ha betydelse.
Saliven viktig för tandhälsan
Salivens kvalitet lyfts också fram som en viktig faktor.
– Det handlar inte bara om hur mycket saliv vi producerar, utan också salivens sammansättning, hur stor utsöndringen är av olika syraneutraliserande ämnen, antibakteriella ämnen och så vidare.
Kan man påverka sin saliv, till exempel transplantera någon annans saliv?
– Den tanken är lite djärv och jag säger inte emot dig. Men det är svårt att få en långvarig effekt.
Det händer att folk hävdar att de fått sämre tandstatus av en partner med ”dålig saliv”. Finns det någon relevans i detta?
– Att nya bakterier skulle etablera sig permanent i munhålan hos en vuxen människa är inte omöjligt men risken är väldigt liten, för det krävs att bakterierna trivs i den nya miljön.
Det går att påverka salivens bakterieflora med hjälp av probiotika. Men tyvärr är utsikten att få en långvarig förbättring dålig, enligt Peter Lingström.
– Det finns studier som visar på en god effekt på kort sikt. Om jag kontinuerligt äter en viss yoghurt eller tar tabletter med sådana här bakterier, så skulle de ändå ha väldigt svårt att etablera sig permanent där. Slutar jag ta tabletterna så försvinner de efter några veckor.
Gav kanske bort toffee-kolor
En annan genetiskt betingad faktor handlar om att vi har olika starkt sötsug. Det visste Vipeholmsforskarna inte om, men Peter Lingström tror att det kan ha bidragit till att så pass många testpersoner slapp kariesangrepp. En del tröttnade på kolorna – och man hade inte särskilt bra koll på att alla kolor åts som planerat.
– Jag har träffat några av forskarna som var med och samlade in data. De säger att det nog var svårt att undvika sötsakerna helt, men att en del kan ha haft ett lägre intag, genom att man gav till kompisar, slängde bort eller spolade ner.
Han tror dock inte att det är hela förklaringen. Och en orsak till det står att finna ännu längre tillbaka i tiden.
– Jag har varit med och studerat historiska skallmaterial från medeltiden och vikingatid. På den tiden var många kariesfria, det fanns nästan inte sötsaker och födan var inte processad på samma sätt. Men även där ser vi att vissa individer kunde ha väldigt många skador. Så redan då fanns de som var känsliga för att utveckla karies.
Men skulle vi inte kunna vaccinera oss mot karies? Jo, det gjordes faktiskt en del sådan forskning på 70- och 80-talen.
– Man kan säga att teknologin finns men det är osannolikt att den kommer utvecklas. Tanken är att slå ut vissa kariesframkallande bakterier, men man rubbar balansen och vilken annan bakterie kommer att ta över då? Så det är ingen som direkt talar om det i dag, men det kan komma en ny variant på det framöver, vem vet.
Ny studie om 50-åringar utan karies
Däremot har den medicinska forskningen rent allmänt ändrat fokus, så att man i dag även är intresserad av varför vi håller oss friska, inte bara varför vi blir sjuka. Odontologin är inget undantag och nyligen startade en studie på Göteborgs universitet som ska titta närmare på medelålders personer som aldrig haft hål i tänderna.
– Om man är 40–50 år och aldrig har haft en kariesskada – vad beror det på? Tanken är att göra djupintervjuer med dem och sedan gå vidare och samla in saliv och försöka göra en bedömning av tändernas resistens.
Synd att man inte redan under Vipeholmsstudien tänkte på att man kunde studera de som inte fick karies.
Gruppen är dock betydligt mindre än de 30 procent som inte fick karies i vissa av Vipeholmsexperimentens grupper. Enligt den senaste så kallade SKaPa-rapporten, som baseras på journaldata från tandvården, gäller följande: I 20-årsåldern är cirka 30 procent av patienterna kariesfria, men i 50-årsåldern har andelen kariesfria sjunkit till endast ett par procent.
En trolig bidragande orsak till Vipeholmspatienternas starka tänder var att institutionslivet, med regelbundna sockersnåla måltider, var bra för tandhälsan. Före sockerexperimenten var patienternas tandstatus generellt sett bättre än hos medelsvensson, vilket antagligen bidrog till den stora andelen kariesfria även efteråt.
– Det är synd att man inte redan under Vipeholmsstudien tänkte på att man kunde studera de som inte fick karies, men det var en annan tid. Det är inte riktigt möjligt att anlägga dagens perspektiv på den data som finns från Vipeholm. Därtill tänkte man helt annorlunda kring etik. Vi ska vara tacksamma mot försökspersonerna och också reflektera över vad experimenten innebar för dessa individer.
LÄS MER:Risk att fuskande tandläkare inte upptäcks
LÄS MER:Ivo sågar skönhetsbransch – ingrepp utförs i bilar och bostäder
