Sahlgrenska sjukhuset.
Sahlgrenska sjukhuset.

Fiasko för haussad sjuksköterskeutbildning

ANNONS
|

Kampen om sjuksköterskorna är hård. För att möta konkurrensen beslutade Sahlgrenska universitetssjukhuset i november om ett nytt introduktionsprogram, det så kallade kliniska basåret. Beskedet hyllades av alla parter: anställda, fack och arbetsgivare. Sjuksköterskorna välkomnade en fast anställning, möjlighet till kompetensbreddning och handledning från erfarna kollegor.

Basåret startade i mars och några veckor senare skrev tidningen Vårdfokus om succésatsningen där 120 sjuksköterskor antagits i första årskullen.

GP har granskat utbildningen och då framträder en helt annan bild.

ANNONS

Vi har pratat med tjugo sjuksköterskor som går eller har gått basåret. Offentliganställda har en särskild rätt att uttala sig i medier utan att riskera repressalier. Ändå vill de flesta som GP talat med vara anonyma av rädsla för någon form av bestraffning.

Alla tycker att grundidén med ett kliniskt basår är jättebra, men att genomförandet är dåligt. Till exempel har Sahlgrenska inte levt upp till löftet om att alla ska få prova att jobba på två olika avdelningar: en medicinskt inriktad och en kirurgiskt inriktad enhet.

Fast kritiken slutar inte där.

- För mig var det en dröm som gick i uppfyllelse när jag började jobba på Sahlgrenska, men nu känner jag mig lurad. Jag rekommenderar inte någon att börja jobba här. Om jag tvingas göra hela basåret säger jag upp mig, säger en sjuksköterska.

En klar majoritet säger att utbildningen håller alldeles för låg nivå. Flera av dem går så långt som att säga att föreläsningarna är "meningslösa", ett "slöseri med pengar, tid och personal". Fler än hälften tycker att basåret borde vara frivilligt. Två tredjedelar kritiserar planeringen: "rörigt", "märks att det här är ett försöksår", "ogenomtänkt hur vi ska jobba storhelger", "basåret ger upphov till problem hela tiden som våra chefer måste lösa", "det här är fruktansvärt misskött rent administrativt, ingen vill svara på våra frågor."

ANNONS

En annan sjuksköterska säger:

- Det låter väldigt fint från personalavdelningens och basårets sida, men det här är inte frivilligt. Vi har inte haft något val eller ansökt om att få vara del av basåret, vi har tvingats in i det här.

Av de tjugo som GP talat med har två redan sagt upp sig, tre funderar starkt på att sluta och ytterligare fyra har övervägt att säga upp sig, men för tillfället valt att stanna:

- Vi blir inte behandlade som kollegor, snarare som trotsiga tonåringar. Man känner sig som livegen. Om jag inte hade trivts så bra på min avdelning hade jag sagt upp mig, säger en av dem.

Flera av sjuksköterskorna har vid upprepade tillfällen försökt framföra sina synpunkter till både fack och företrädare för sjukhuset, utan att få gehör. Några säger till och med att de blivit hyschade när de försökt ställa frågor.

- Det känns som att de tycker att vi ska vara tacksamma för att ha fått jobb här. Fortsätter Sahlgrenska att nonchalera oss kommer folk att sluta. Dessutom sprider det här dåligt rykte.

ANNONS

En sjuksköterska som instämmer i en stor del av kritiken ser trots allt väldigt ljust på framtiden:

- Vi är så himla behövda och det finns så mycket sjuksköterskejobb. Det är mitt hemliga vapen. Om de behandlar mig illa då drar jag.

Fakta: Kliniskt basår

Det kliniska basåret är tänkt att locka nyexaminerade sjuksköterskor till Sahlgrenska och göra dem tryggare i sin yrkesroll.

Basåret är uppdelat i två lika långa perioder, den ena på en medicinskt inriktad och den andra på en kirurgiskt inriktad enhet. De första sex månaderna tillbringas på den avdelning där sjuksköterskan fått fast anställning. Därefter ska deltagarna i basåret skifta platser med varandra.

I basåret ingår också två halvdagar med utbildning och handledning varannan vecka. Alla moment är obligatoriska för att slutföra basåret. Efter genomfört basår får sjuksköterskorna ett diplom och en löneökning på 1000 kronor per månad.

Sjuksköterskor med längre erfarenhet än fyra månader omfattas inte av det kliniska basåret.

ANNONS