Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Hans Swärd, professor i socialt arbete vid Lunds universitet.

Fattigdomen har fått ett nytt ansikte

Fattigdom förknippas traditionellt med lappade kläder, slitet och ovårdat utseende – en bild som enligt professor Hans Swärd stämmer dåligt överens med verkligheten.

Hans Swärd är professor i socialt arbete vid Lunds universitet och har forskat om fattigdom, hemlöshet och sociala problem.

Han börjar med att säga att han är lite förvånad över resultaten i Faktums undersökning, eftersom den gäller just Faktumförsäljare, som faktiskt säljer en tidning.

– Det är ju inte vanlig välgörenhet, man får ju något. Man köper en tidskrift som i sin tur hjälper den som säljer den att komma in i samhället. Att man klär sig bra visar ju just att man är tillbaka, att hjälpen fungerar. Det är en motsägelse.

Med det sagt fortsätter Hans Swärd att resonera kring själva fattigdomsbegreppet.

– De flesta vet i dag, det har förts en debatt de senaste åren, att det är lätt i dag att hamna utanför trygghetssystemet och få små ekonomiska resurser. Det är kvinnor som går på garantipension eller personer som utförsäkrats, passerat den bortre parentesen. Medvetenheten om att människor kan råka illa ut har ökat. 

Samtidigt säger han att klyftorna har ökat, sedan början av 80-talet, på ett sätt som gör att fattiga och mer välbeställda människor i dag lever långt ifrån varandra.

– Det gör att många i dag inte träffar så många av de fattiga, säger han och instämmer i att bilden av den fattige är förlegad.

– Vi måste vara medvetna om att vi inte direkt kan se på människor om de är fattiga.

Han tror att bilden så sakteliga håller på att förändras, sådant som vad en fattig får lov att ha.

– Tidigare kunde en fattig familj inte äga en TV, men det kan man i dag. Det är väl så att det tar lite tid att vänja sig.

Han återkommer till den speciella situationen för Faktum. 

– Den typen av tidningar kom ju på 90-talet för att motverka stereotypa bilder. Försäljarna, då främst hemlösa, skulle fungera som en sorts ambassadörer, skapa en relation till allmänheten och berätta om livet på gatan.

Sedan dess har mycket hänt. Tiggare har blivit ett allt vanligare inslag i gatubilden och fattigdomen har spridits till nya grupper. Det har komplicerat bilden och mängden organisationer som sysslar arbetar för att hjälpa har blivit fler. Parallellt med det ökar misstänksamheten.

– Det har alltid funnits en diskussion om pengar går till rätt ändamål. Finns en rädsla att någon man hjälper inte är fattig, säger Hans Swärd.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.