Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Ut och in ur medvetande. Den svårt skadade Hassan al-Mandlawi är en av de två åtalade för terrorbrott. Under hovrättsförhandlingen var han emellanåt vaken, ibland borta. Vid en paus slängde han i alla fall slängkyssar till två anhöriga kvinnor på åhörarplats.

Försvaret kritiserade analysen av bilderna

De terrordömdas advokater försökte på hovrättsförhandlingens sista dag skjuta den tekniska bevisningen i sank. Men Al Amin Sultan och Hassan al-Mandlawi stannar i häktet. Dom kommer 30 mars.

Mia Sandros, som försvarar Sultan, ansåg att det varit en rättvis rättegång i hovrätten.

– Det känns som hovrätten tagit sig an materialet på ett annat och mer objektivt sätt tingsrätten gjorde. Jag förväntar mig att rätten lyssnat på oss när vi pekat på de verkligt grundläggande bristerna i den tekniska bevisningen, och det ska vara tillräckligt för en frikännande dom.

Sandros inledde sin slutplädering med att kritisera handläggningen i tingsrätten, och det faktum att statsministern och inrikesministern uttalat sig i kraftigt positiva ordalag om domen innan den vunnit laga kraft – ett hot mot rättssäkerheten, enligt advokaten.

– Domen i tingsrätten var i stort sett skriven innan rättegången, påstod advokaten.

Chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström konstaterade efter förhandlingen att invändningar mot den tekniska bevisningen inte alls låg i fokus i den lägre rätten.

– Det är inte ovanligt att det är lite mera brett i tingsrätten. När det sedan kommer en dom där den tekniska bevisningen är viktig, då är det klart att försvaret fokuserar på att grotta i det. Det är inte konstigt – försvararna har en skyldighet att tillvarata klienternas rättigheter så långt som möjligt.

Hur orolig är du att försvaret lyckas utså tvivel om den tekniska bevisningen?

– Jag tänker inte i de banorna.

Möjligheten för en fortsättning bedömer chefsåklagaren som inte särskilt stor.

Detta eftersom målet främst rört sig kring bevisfrågor, och det är inget som Högsta domstolen normalt prövar.

– HD kan möjligen komma att pröva frågan terroristbrott kontra folkrättsbrott. Jag har ju åtalat för terroristbrott, men viktigare än rubriceringen är att de döms för de mord som jag hävdar att de begått. Påföljden blir rimligen den samma, oavsett rubricering, sa Hilding Qvarnström.

I sina försök att torpedera bevisningen, där de tre mordfilmerna är själva grundbulten, hade försvaret kallat in den pensionerade kommissarien och kriminalteknikern Sonny Björk att vittna.

Han riktade mycket hård kritik mot metoden som Nationellt forensiskt centrum (NFC) använt i bildanalyserna:

– De har fått reda på vad de ska leta efter och har sedan sökt efter iakttagelser som styrker detta. Det omstridda materialet borde först ha granskats för att klarlägga om det som finns där är unikt, först därefter skulle man gått till jämförelsematerialet.

Sonny Björk presenterade sig själv som pensionerad efter 47 år inom polisen, med arbete på tekniska roteln och 20 år på spårlaboratoriet.

Han framhöll sin erfarenhet från ett flertal uppmärksammade mål, bland dem Palmemordet.

När det blev dags för åklagarens motförhör med Björk hade hon bara en fråga:

Har du utbildning i bildjämförelse?

– Nej inte mer än att jag lärt mig genom mer erfarna kollegor, svarade Sonny Björk.

Båda de åtalade männen hade under andra rättegångsdagen flera anhöriga på plats. Genom säkerhetssalens glas vinkade de till varandra.

Hassan al-Mandlawi verkade stundtals helt utmattad och låg framåtlutad över bordet framför sig.

Liksom under den första förhandlingsdagen tycktes han stundtals inte vara medveten om vad som hände runt honom. Dock kvicknade han till i samband med pauserna i förhandlingen och skickade då slängkyssar till sina båda kvinnliga anhöriga på åhörarplats.

De ville liksom Sultans anhöriga inte tala med GP. En nära släkting till den sistnämnde svarade dock helt kort på ett par frågor och sa:

– Vi visste inte att han åkt till Syrien. Det känns dåligt, inte bra alls att sitta här och se honom.

De morddömda männen nekar till brott och begär att bli satta på fri fot.

Al- Mandlawis advokat Lars Salkola sköt in sig på sin klients dåliga hälsa och argumenterade också mot rubriceringen terroristbrott:

– Typiskt sett kan två dräpta civila personer inte allvarligt skada staten Syrien. Det räcker inte att ett hot är riktat mot alla världens otrogna, det är ett alltför oprecist utpekande av en befolkningsgrupp, hävdade Salkola.

Mia Sandros ansåg att tingsrätten använt guilt-by-association-resonemang när det hänvisats till klandervärda men inte olagliga handlingar i brist på bevis.

– Man har dragit långtgående slutsatser på ett bristfälligt material. De omstridda bilderna (från mordfilmerna) är helt enkelt för dåliga för att använda som bevis.

Chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström påpekade att NFC är landets expertinstans på bildanalys, om deras arbete underkänns får det vittgående konsekvenser.

Åklagaren ansåg det fullt klarlagt att det är Sultan och al-Mandlawi som agerar, i ledande roller, på mordfilmerna.

– De är bland det mest förskräckliga jag sett under mina snart 30 år som åklagare. De två männen mördas på ett mycket bestialiskt sätt. De slaktas.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.