Den klippiga halvön Näset kantas av badplatser. Under soliga sommardagar är det trångt mellan handdukarna på populära stränder som Smithska udden och Ganlet. Här är det gratis att bada och tack vare kommunen finns toaletter och bryggor.
I vissa vikar måste man vara medlem eller betala en inträdesavgift för att få bada. Marken tillhör privata badföreningar och de tar mellan 400 och 700 kronor för ett årskort.
Långa köer
Stegerholmens badförening säljer badkort för 500 kronor per familj. På området finns bryggor, trampolin och en kiosk. Föreningen ordnar simskola och stranden krattas varje dag. Föreningens ordförande Gert Viebke tycker att det är rimligt att besökarna betalar inträde.
– Förra året satte vi nya bryggor för 150 000 kronor. Vi har investerat i flytbryggor och tillhandahåller kiosk, toaletter och sophämtning. Det kostar mycket pengar, säger han.
LÄS MER:Coronaeffekten: I år har vi semester som på 60-talet
Föreningen bildades 1928 och har 60 andelsägare. En andel kostar 10 000 kronor och kan ärvas eller fås som gåva inom familjen. Vissa andelar följer med om man köper en fastighet på Näset. Man kan även göra en intresseanmälan och hamna på en kölista. Gert Viebke säger att trycket på den privata stranden är högt.
– Vi har mellan 15 och 20 familjer på kölistan. Tyvärr blir andelarna inte lediga så ofta, vi har inte haft något andelsskifte de senaste två, tre åren, säger han.
Få klagar
På andra sidan udden ligger en badplats som drivs av Näsets badförening. Här kostar ett dagskort 50 kronor och årskort 700 kronor. Föreningen bildades 1934 av en grupp personer som bodde på Näset och ville ha en egen badplats. Medlemmarna sköter om området och det ordnas midsommarfester, yogapass och ostronkvällar.
Föreningens ordförande Ulf Nicklasson säger att besökarna gärna betalar för att sola och bada på ett välskött område. Någon gång per sommar kommer personer som är skeptiska till inträdesavgiften.
– Det handlar om några enstaka personer som säger att vi inte har rätt att hindra dem från att gå in, säger Ulf Nicklasson.
LÄS MER:Här hittar du den bästa paddlingen i Göteborgs södra skärgård
Har man rätt att ta betalt för ett dopp i havet? Sedan 1950-talet har det svenska strandskyddet gett människor möjlighet att promenera, bada, fiska och åka skridskor vid de svenska stränderna. Utöver det finns allemansrätten, vars grundprincip är att alla har rätt att vistas i naturen, även om marken är privat.
Sanja Kuruzovic, handläggare på Naturvårdsverket, säger att allemansrätten gäller både på land och i vattnet.
– Alla är välkomna att vistas och njuta av kuster och stränder. Däremot måste man såklart visa hänsyn till naturen och personerna som bor i området och äger marken, säger hon.
LÄS MER:Vinstdrivande aktörer utnyttjar allemansrätten
Allemansrätten
Alla människors rätt att vistas i naturen, även om marken är privat. Man får bada, tälta, plocka bär och vistas tillfälligt på de flesta platser i Sverige. I allemansrätten ingår att man visar hänsyn mot natur och djurliv, mot markägare och andra människor.
Strandskydd
Innebär att man har möjlighet att promenera, bada, fiska och åka skridskor vid stränderna. Strandskyddet skyddar också djur och växter som lever på och i närheten av stränderna. Skyddet gäller samtliga stränder.
På några platser, till exempel i en del tätorter, är strandskyddet borttaget.
Källa: Naturvårdsverket
Myndigheten får många frågor från människor som vill bada och som vill stoppa badare. Särskilt de senaste månaderna då många semestrat på hemmaplan och försökt undvika trängseln på de mest populära stränderna.
– Den här sommaren har varit speciell. Människor vill hålla distans till andra och försöker hitta nya områden. Det är en fantastisk möjlighet att vistas i naturen men det är viktigt att samspelet fungerar, säger Sanja Kuruzovic.
Får ta skälig avgift
De senaste åren har det blivit vanligare med entréavgifter till naturupplevelser. Skidföreningar säljer dagskort till personer som vill åka längdskidor och markägare tar ut obligatoriska eller frivilliga bidrag för att underhålla vandringsleder och grillplatser.
Det är inte helt lätt att reda ut om badföreningarna får ta inträdesavgifter. Allemansrätten säger att man får bada på de flesta svenska stränder. Undantaget är om stranden ligger inom hemfridszon och personer som bor där kan bli störda. Ett annat förbehåll är om markägaren investerat i särskilda anordningar på platsen. Då är det okej att ta en ”skälig avgift” av alla som använder exempelvis toaletter och omklädningsrum. Den som vägrar betala kan dömas för egenmäktigt förfarande.
LÄS MER:Hårt tryck på naturen under pandemin
LÄS MER:Strandskydd bör vara undantaget – inte regeln
Ordförandena i Stegerholmens och Näsets badförening menar att de inte stoppar personer som vill bada från strandkanten. Däremot får eventuella gratisbesökare inte använda bryggor och toaletter.
– Om man ska hårdra det så får de gå in på vårt område, rent juridiskt. Men de som inte betalar diskvalificerar allt jobb och alla pengar vi lägger på det här, säger Ulf Nicklasson.
Prövas sällan
Stadsbyggnadskontorets chefsjurist Sven Boberg har inte besökt badplatserna och har svårt att uttala sig om vad som gäller exakt där. Huvudregeln är dock att allmänheten har tillträde till badplatser och att den rättigheten är väldigt stark. Samtidigt har markägare rätt att kräva inträde till en anläggning som de byggt.
Vad som är en ”skälig avgift” är inte helt utrett.
– Det är väl rimligt att den som gjort en investering kan kräva någon form av ersättning. Men jag har inte sett något rättsfall kring vad som anses vara en skälig avgift. Det prövas först om någon vägrar betala, säger Sven Boberg.
LÄS MER:Får man bada från en privat brygga?
De kommande åren kan frågan om allmänhetens rätt till kusterna ställas på sin spets. Många politiker tycker att det svenska strandskyddet är för hårt och vill göra det lättare att bosätta sig nära hav och sjöar. Förra sommaren beställde riksdagen därför en utredning om strandskyddets framtid och resultatet ska redovisas senast den 30 november.
