Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Erik Svensson, miljöutredare på miljöförvaltningen. Bild: Anders Ylander
Erik Svensson, miljöutredare på miljöförvaltningen. Bild: Anders Ylander

Förbättrad luftkvalitet i Göteborg – bästa siffran sedan mätstarten

I snart 45 år har mätningar av luftföroreningar gjorts i Sverige och Göteborg har alltid toppat listorna för dålig luft. Fram tills i år. För första gången tycks Göteborg ha klarat gränsvärdena för luftföroreningar.
– Det är ju lite av ett turår för luftkvalitén i år, säger Erik Svensson, miljöutredare i Göteborg.

Mätningarna av luftföroreningar startade 1976 och Göteborg har sedan dess alltid toppat listorna för dålig luft. Det man utgår ifrån är den lagstadgade så kallade dygnsnormen, som innebär att man under ett år inte får överskrida sju dygn med halter över 60 mikrogram kvävedioxid per kubikmeter för att hålla måttet. Och det är just det som Göteborg verkar ha lyckats med 2020.

Erik Svensson är miljöutredare på miljöförvaltningen i Göteborg och förklarar att siffrorna som kommit nu är glädjande men preliminära.

– I år har vi de lägsta halterna av kvävedioxid sedan vi började mäta luftföroreningar. Vi har alltid överskridit sju-dygnsnormen men i år visar de preliminära siffrorna att vi klarar oss, säger han.

Förra året överskreds miljökvalitetsnormen redan den 15 februari vilket gjorde att resten av årets potentiella förbättringar inte spelade någon större roll sett till de siffrorna. Den stora skillnaden jämfört med i fjol är att Göteborg inledde året 2020 med relativt låga halter av kvävedioxid.

Vädret har en stor betydelse

Erik Svensson förklarar att de tre första månaderna, januari till mars, ofta är de som brukar ha höga halter av kvävedioxid men att mönstret inte följdes i år.

– Den stora skillnaden var alltså att vi hade tur med vädret ur miljökvalitetssynpunkt – det var blåsigt, mulet och milt väder och då får vi sällan höga halter av det ämnet.

Finns det en coronaeffekt på detta?

– Det går inte riktigt att koppla ihop detta med coronanedstängningarna eftersom halterna var låga redan innan de trädde i kraft. Men självklart – när trafiken har minskat så minskar ju halterna också.

Han menar att det är svårt för dem att säga exakt hur mycket pandemin har påverkat i praktiken eftersom det är svårt att mäta det. Halterna bestäms dels av hur stora utsläppen är men också hur de späds ut i lufthavet.

Vi är på bättringsvägen – men det går långsamt

Enligt Erik Svensson har halten kvävedioxid minskat de senaste 20 åren i långsam takt. Han berättar att problemen som fanns på 80-talet, när det handlade om svaveldioxid och kolmonoxid, i stort sett är lösta numera.

– De lokala utsläppen över de ämnena är lösta. Det som är transporterat utifrån är det som påverkar de halterna mest, säger han.

På frågan om vilket år halterna var som värst har Erik Svensson inte ett exakt svar men han nämner mätstationen vid Femmanhuset år 2016 och menar att det kan vara en jämförelsepunkt för att förstå 2020 siffror.

– 2016 hade vi sju överskridanden av dygnsnormen för kvävedioxid och i år hade vi endast två hittills, säger han.

”Vi ska inte ta ut någon seger än”

Erik Svensson understryker att de glädjande men preliminära siffrorna är ett positivt resultat för stunden men att det inte ska leda till att man trappar ner på det arbetet.

– Det är ju lite av ett turår för luftkvalitén i år men det är viktigt att komma ihåg att årets positiva siffror inte är en garanti för att det kommer att förbli så i framtiden – vi ska inte ta ut någon seger på grund av detta. Vi behöver fortsätta arbeta för att långsiktigt kunna förändra situationen i Göteborg.

Hur ska vi göra det?

– Det viktigaste för centrala Göteborg är att minska på trafiken och att minska halten föroreningar per fordon. Det är de två alternativen man kan se över och jobba med.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.