Ingenstans i kommunen finns badvakter, det vill säga livräddare.
- Det handlar om ansvar. I regel är det föräldrarna som har ansvar för sina barn. Och vuxna har ansvar för sig själva, säger Bertil Eriksson.
Men så ser ansvarsfördelningen ut även utomlands, där man ofta har livräddare som en extra säkerhet?
- Jo, men det finns kostnadsskäl också. Vi ska nu undersöka om vi på något sätt kan samarbeta med Livräddningssällskapet och då informera de badande tydligare. Men det finns inga planer på att inrätta badvakter.
I stället finns på fyra badplatser så kallade badvärdar - sommarjobbande ungdomar som ska kunna svara på frågor, tillhandahålla plåster och solskydd, hålla ordning, städa och se till att toaletterna fungerar. Men Lilleby havsbad har inte ens haft en badvärd.
Är det viktigare att se till att toaletterna fungerar än att säkerställa säkerheten för de badande?
- Det är en långtgående slutsats. Du får ju skriva vad du vill, men det är inte vad det här handlar om. Frågan om badvakter har överhuvud taget inte varit uppe och jag tror inte att det är aktuellt för oss.
Badvakter kostar troligen betydligt mer än badvärdar. I så fall skulle man tvingas begränsa öppettiderna på badplatserna, tror Bertil Eriksson.
- Att lägga detta på det allmänna är att gå för långt. Man kan inte i varje läge säga att det är kommunens ansvar. Det som hänt är oerhört tragiskt, men man kan inte helt undvika olyckor.
Tidigare har badplatserna skötts av respektive stadsdelsförvaltning. Det här är första året som ansvaret i stället ligger på Park- och naturförvaltningen, som av praktiska skäl helt enkelt tagit över den organisation som funnits.
Lauri Perälä är naturförvaltare och ansvarig för badplatserna. Han säger liksom Bertil Eriksson att diskussionen om livräddare aldrig väckts på allvar.
- Det har varit en avvägningsfråga. Vi har ju inte så stora bad som man har i Halland (i Tylösand finns livräddare). Så det handlar dels om storleken på badet, dels om kostnaderna, säger han.
