Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Claes Jenninger vid Torpskolan där han son Måns Jenninger gick när han tog livet av sig efter flera år av mobbing.

Få konkreta lösningar mot våld i skolan

Politikerna i Göteborg föreslår att skolvåldet ska stoppas med handlingsplaner och värdegrundsarbete. Claes Jenninger, vars mobbade son har tagit sitt liv, trycket istället på konkreta lösningar.

Efter GP:s artiklar om skolvåld (GP 11 och 12 april) har berättelser strömmat in om andra barn som har det tufft, om oroliga föräldrar som våndas utan att känna stöd från skolan när deras barn blir slagna av skolkamrater.

GP har frågat partiernas gruppledare i Göteborg hur de vill stävja skolvåldet. Men lösningarna kretsar kring bättre handlingsplaner, att vara medveten om problemet och att tillföra resurser. Claes Jenninger som vigt sitt liv åt att motarbeta mobbning i skolor efterlyser snarare konkretion.

En kväll i april, när han gick i sjunde klass, tog Claes son Måns sitt liv. Måns var bara 13 år när glåporden och misshandeln på Torpskolan i Lerum blev för mycket. I höstas gav Claes Jenninger ut en bok som samlar hans erfarenheter från 30 år som lärare, från forskning och från lösningar han benat ut efter Måns död.

– Att tänka att det är föräldrarnas fel, barnens fel eller lärarnas fel – nej. De kan inte göra skolan mobbningsfri, för mobbningen är ett strukturellt problem. Alla har givetvis ett personligt ansvar, men de som måste jobba med det här är rektorer och huvudmännen, säger Claes Jenninger.

Huvudmannen, det är våra kommunpolitiker när de sammanträder i kommunstyrelsen.

– Jag har mött många politiker som inte känner till det här, som inte vet att de är ansvariga. De tror att ansvaret ligger ute på stadsdelsnämnder, säger Claes Jenninger.

Läs också: Göteborgspolitikerna om mobbning i skolorna

Nog spelar budgeten roll. Men i sin bok väljer Claes Jenninger att lyfta fram Berghultskolan i Floda där ansvariga på intet vis haft astronomiska summor att röra sig med.

– Där bottnar det i en rektor som gav sig fanken på att det ska bli en trygg skola och det går inte att förneka att lärarna gör mycket mer än vad de förväntas göra, säger Claes Jenninger.

På Berghultskolan finns enligt Claes Jenninger även en medvetenhet om var de otrygga miljöerna finns – exempelvis vid skåp och i omklädningsrum. Barnen från olika klasser blandas titt som tätt i nya grupper för att lära känna varandra och nej, det räcker inte att barn plötsligt ska ”bli vänner igen” efter att en elev har blivit kränkt.

– Det funkar inte så. Då lär sig bara förövaren att konsekvenserna är minimala, säger Claes Jenninger.

Efter Måns död, fick Lerums kommun hård kritik av Skolinspektionen för sitt bristfälliga agerande. Men någon försoning med de ansvariga på kommunen och skolan har Claes Jenninger inte fått uppleva. Ur hans perspektiv har Torpskolan och Lerums kommun förnekat sitt ansvar för Måns död.

Likväl anser Torpskolans rektor Ingalill Kjellstrand att skolans personal numera arbetar mer konsekvent mot kränkningar.

– Det var en omskakande händelse för alla. Man kan aldrig komma ifrån att förlora ett barn är det värsta som kan hända. Men hela Lerums kommun har drivit ett systematiskt arbete i många frågor, inte bara likabehandling. Vi jobbar, alla rektorer, väldigt systematiskt i allt vi gör. Däri ingår tydliga analyser som sen ska leda till rätt åtgärd, säger hon.

Att hålla föräldrarna involverade så att de vet både vad som inträffar på skolan och vad som görs är enligt Claes Jenninger avgörande. Många av de föräldrar som GP har pratat med efter artiklarna om skolvåld uttrycker övertygelsen att inget görs på skolorna efter att barn har blivit kränkta. Huruvida så är fallet är svårt att veta eftersom de får det mesta av informationen från sina barn.

En av de saker som Claes Jenninger haft svårast att förlika sig med, är just att han fick veta så lite från de ansvariga om vad som pågick på Måns skola.

– Det känns fortfarande inte bra, att inte ha förstått vidden. Jag kunde inte föreställa mig vilket inferno min son hade. Det är därför jag fortsätter med att arbeta med det här i dag, för att sprida kunskapen kring hur många barn verkligen har det i skolan, säger han.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.