Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Få beslutsfattare bor i Biskopsgården

Ökat inflytande var en hörnsten när SDN infördes. Men av Västra Hisingens elva ordinarie ledamöter bor endast två i Biskopsgården. Ingen av Hisingens ordinarie ledamöter i kommunfullmäktige bor i Biskopsgården.

Under GP:s satsning #NuÄrDetNog har många boende i Biskopsgården hört av sig och berättat att det finns en känsla av övergivenhet i området och att deras otrygghet inte tas på allvar. 
SDN Västra Hisingen, där Biskopsgården och Torslanda ingår, skiljer tydligt sig åt vad gäller socioekonomiska förutsättningar - men också när det gäller den politiska representationen. 
En majoritet av politikerna i SDN Västra Hisingen bor själva i stadsdelen. Av samtliga 22 ledamöter, ordinarie och ersättare, bor elva bor i Torslanda, medan sex personer bor i Biskopsgården och en i Jättesten. Fyra ledamöter har sin bostad i andra stadsdelar.
Av de elva ordinarie ledamöterna i SDN är det bara två som bor i Biskopsgården. 

Flyttat till Haga

Fram till november förra året var det tre. Då bodde även SDN-ordföranden Jahja Zeqiraj (S) där. Nu har han flyttat till Haga.
– Jag är uppvuxen i Biskopsgården och har bott där sedan 1987. Jag flyttade till Haga för att kunna få ihop mitt familjeliv, säger han.
Men, säger han, det viktigaste är inte var politikerna bor – utan att de gör ett bra jobb. 
– Och det gör vi, säger Jahja Zeqiraj. Resurserna till Biskopsgården är ofantligt stora och fördelade efter de behov som finns där.
Han poängterar att det bara är ett fåtal av alla de som bor i Biskopsgården som rör sig i en kriminell miljö. 
– Resterande är vanliga hederliga människor. Medierna kommer när något hemskt sker och ger en ögonblicksbild, men i vardagen fungerar mycket som i övriga Göteborg.

Andre vice ordförande i SDN, moderaten Birgitta Simonsson, bor på Norra Älvstranden. Hon tror inte det har någon betydelse vilken adress politikerna har. 
– Absolut inte. Vi agerar utifrån det uppdrag vi har. Vi representerar Göteborgs Stad och ska till att göra det bästa för staden. Som att arbeta för att varje elev har rätt till en bra skola oavsett var de bor.
Av de totalt elva borgliga representanter som sitter i nämnden finns ingen med adress i Biskopsgården. Sju bor i Torslanda, en i Jättesten och två i andra stadsdelar.
Kan det finnas ett symbolvärde för invånarna om politikerna bor i området?
– Det tror jag inte. Vi driver de frågor som är nödvändiga för invånarna. För mig är fokus att alla ska samma förutsättningar. Det är inte relevant var politikerna bor. Vi ska vara kompetenta. 

Vänsterpartiets Patrik Helgeson, är vice ordförande i SDN och en av de två ordinarie SDN-politikerna som bor i Biskopsgården. Han har bott i området i nära sju år och trivs bra, säger han.
– Jag bor mellan Friskväders- och Vårväderstorget i ett område där det är väldigt lugnt och finns en bra gemenskap.
Har det någon betydelse om SDN-företrädarna bor i området?
– Det mest centrala är att det finns aktiva partiföreningar på plats. Annars blir det så centrerat till en enskild persons förankring. Generellt tycker jag det är ett problem att många av partierna inte syns här annat än vid valtider.
– Men det är stor omflyttning, framför allt i norra Biskopsgården. Om alla flyttar därifrån när de "lyckas", blir det som om de som bor kvar har misslyckats. Så sett kan det ha ett symbolvärde.

Ingen forskning om effekterna

När stadsdelsnämnderna infördes i Göteborg 1989 var ett syfte just att politikerna skulle komma närmare de politiska besluten för demokratins skull. Men David Karlsson, docent i offentlig förvaltning på Förvaltningshögskolan, känner inte till någon forskning som just visar effekter av var SDN-politiker bor. 
– Generellt kan man säga att politiker, liksom alla människor, påverkas i sina åsikter och prioriteringar av vilka erfarenheter man har och vilka personer man umgås med. Om det finns intressekonflikter mellan olika geografiska områden, till exempel när det gäller lokalisering av service, kan politiker kanalisera dessa motsättningar och företrädda "sitt" område.
Därför, menar han, är geografisk representation ett viktigt fundament i det svenska valsystemet.
– Det kan vara ett demokratiskt problem, och det är en utmaning för ledamöter i sådana SDN att vara extra aktiva i de underrepresenterade områdena.

Bland ledamöterna i kommunfullmäktige, stadens ledning, har ingen av de ordinarie för Hisingens valkrets sin adress i Biskopsgården. Men Jahja  Zeqiraj, som också är ordförande i fastighetsnämnden och ordinarie ledamot i fullmäktige, har alltså nyligen bott i Biskopsgården. 
I dag finns tre ersättare med adresser i området – en socialdemokrat, en vänsterpartist och en miljöpartist.

Läs även: "Det blir ett vi- och domtänkande"

 

Visa att du står upp mot våldet!
Gå in och gilla vår Facebooksida Nu Är Det Nog

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.