Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

19 skolor i Göteborg har under 50 procent legitimerade lärare. Flera av de skolorna finns i socialt och ekonomiskt utsatta områden. 

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Få behöriga lärare på utsatta skolor

Andelen behöriga och legitimerade lärare i grundskolan minskar. Men siffrorna skiljer sig stort mellan olika skolor inom Göteborg – tuffast är det för skolor i utsatta områden.

Skollagen kräver att fast anställda lärare ska vara utbildade och legitimerade. Men i grundskolan har andelen legitimerade (mätt i heltidstjänster) sjunkit nationellt, från 72,7 procent förra läsåret till 71,4 detta läsår, enligt statistik från Skolverket som kom i veckan. Minskningen märks i 208 av landets 290 kommuner.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Bäst i Göteborgsområdet är Mölndals kommun med 82,4 procent legitimerade lärare. Sämre ser det ut för Göteborg som ligger strax under rikssnittet med 70,8 procent och bara Öckerö på 69,6 procent bakom sig. 

Stora skillnader inom Göteborg

Men även inom de olika kommunerna kan siffrorna skilja sig stort. Bäst i Göteborg, och den enda skola med 100-procentig behörighet, är Fenestra Nya Hovås – samtidigt redovisar 19 skolor siffror under 50 procent. 

– Likvärdighetsperspektivet – att vi ska se till att eleverna ska få det de har rätt till – försvåras av att läraryrket nästan kan benämnas som ett bristyrke, säger Anders Andrén, utbildningschef i Norra Hisingen.

Han menar att grundproblemet är att det utbildas för få lärare. 

– Vi anser att lärarutbildningen måste utökas. Det är en diskussion som vi för mot lärarutbildningarna men även mot departement och ansvarig minister, säger han. 

Flera av de skolor med lägst bemanning av behöriga lärare ligger i ekonomiskt och socialt utsatta områden. Något som kan förklaras med att efterfrågan av lärare är större än utbudet. 

– Det är litegrann av lärarnas marknad. Då kan de också välja sina uppdrag och skolplaceringar. Dels efter hur de bor själva, men det är klart att skolor som brottas med stora utmaningar med låg måluppfyllelse och social problematik har svårare att rekrytera, säger Anders Andrén.

Jobbar ni på något vis med ekonomiska styrmedel för att utjämna lärarbehörigheten?

– Vi har inte använt lön som medel. Men det görs stora satsningar på de skolor som har de största utmaningarna. Ett sätt är att se till andelen förstelärare är högre. Men det tar tid. Jag tror att det här är en problematik som vi måste brottas och kämpa med i många år. Det finns inga snabba lösningar i detta. 

En av förklaringarna till det försämrade läget är att grundskolan tagit emot fler elever, inte minst nyanlända. Samtidigt uppmuntras skolhuvudmännen av staten att öka personaltätheten och detta i ett läge där det redan råder stor brist på lärare. Följden har blivit att en majoritet av dem som nyanställts det senaste året saknar lärarexamen.

"För få lärare utbildas"

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) tycker att de stora skillnaderna skolor emellan är problematisk. 

– Lärarbristen ska inte bäras av de barn som behöver skolan mest. Vi måste värdera högre att ta sig an de svåraste undervisningssituationerna, säger han till TT. 
Fridolin ser ändå något positivt i den nationella utvecklingen:

– Det är ett starkt besked från landets skolor att investeringarna vi gör kunnat leda till 16 500 nyanställda på ett år. Men det finns inget förråd av behöriga lärare. Anställer man fler så påverkar det andelen behöriga. Därför är det viktigt att det finns vägar att läsa in sin behörighet.

Även han menar att det krävs en utbyggd lärarutbildning.

– Vi har under alldeles för lång tid utbildat för få lärare. Därför bygger vi nu ut lärarutbildningen, inte minst med fler möjligheter för andra akademiker att läsa in behörigheten, säger han till TT.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.