Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Sedan något år tillbaka får Micha och andra Faktumförsäljare kämpa allt mer för att sälja sina tidningar.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Färre köper Faktum

Trots prestigefyllda priser och hyllningar – Faktums försäljning pekar tydligt nedåt. Enligt ledningen har konkurrensen om viljan att ge ökat och utsatta ställs mot varandra.

Tidningens vd Åse Henell och chefredaktören Sarah Britz är bekymrade. De ser hur Faktumförsäljarna sedan något år tillbaka får kämpa allt mer för att sälja tidningar. 
Det betyder mindre pengar till försäljarna och sämre ekonomi för tidningen. Kostnader har fått ses över och dragits ned där det varit möjligt. Och även om det inte är någon överhängande kris nu, finns det en oro för framtiden.
– Faktum behövs och vi måste få fler att köpa tidningen, säger Åse Henell. Men vi har en viss uthållighet i och med att vi har näringslivet bakom oss.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Hjälp till självhjälp

Försäljarna köper sina exemplar för 25 kronor och säljer dem för 50. De får inte köpa på kredit eller lämna tillbaka de som blir över. För den som har ont om pengar gäller det att inte köpa på sig mer än vad man kan bli av med.
Idén bakom gatutidningen är att erbjuda hjälp till självhjälp. Försäljningen kan skapa möten mellan människor som bidrar till större förståelse mellan olika grupper i samhället. 
– Det här ett jobb man utför efter egen förmåga – beroende av hur man orkar från den ena dagen till den andra, säger Sarah Britz.
Faktums redaktion har tilldelats fina utmärkelser och fått Föreningen grävande journalister pris Guldspaden vid tre olika tillfällen. Antalet läsare ökar, enligt Orvestos undersökningar – 142 000 per månad och nummer - och det gör Faktum till Sveriges största gatutidning.
Ändå har det blivit svårare att sälja tidningen. Det betyder att fler läser – men färre betalar för det. 

Ser flera orsaker

Åse Henell och Sarah Britz ser flera orsaker till den minskade försäljningen, som förändrade köp - och rörelsemönster. Men de ser också att konkurrensen mellan olika utsatta grupper i samhället ökat när fler behöver ekonomisk hjälp.
– I flyktingskrisens spår har vi tappat många av välgörenhetsköparna. De som köper Faktum i dag gör det för att de vill läsa tidningen, säger Åse Henell.
Att det i dag finns tre andra gatutidningar i Göteborg har påverkat Faktumförsäljningen negativt. Sarah Britz och Åse Henell tycker att de har skadat branschen.
– Och Faktum är mer än akuta insatser, vi arbetar för att förändra på ett strukturellt plan i sociala frågor, säger Sarah Britz och berättar att det är skrämmande att se hur fördomar drabbar romer.
– 50 procent av våra försäljare tillhör den gruppen. Det finns de som ringer till oss och ifrågasätter att vi låter dem sälja Faktum! En kommunaltjänsteman har till med ringt och sagt att vi diskriminerar "hennes gubbar" när romer får sälja. När man hör det kan man ju undra hur snacket går. De tar inte platsen från någon annan. Alla som uppfyller våra krav får sälja. 

Teresa Woodall på Göteborgs sociala resursförvaltning tycker uttalandet från tjänstemannen är märkligt och beklagligt, men säger sig inte känna igen att den attityden finns bland kommunens anställda. 
– Men från allmänheten vi får in fler synpunkter om bosättningar. Om det sen handlar om en mer negativ attityd mot romer eller om det blivit fler bosättningar vågar jag inte säga.
Thomas Hammarberg ordförande i Kommissionen mot antiziganism bekräftar bilden av ett hårdare samhällsklimat gentemot svaga grupper.
– I Stockholm läggs bara hälften så mycket pengar i muggarna nu som det gjordes för ett halvår sedan, säger han. De som försörjer sig i gatumiljö får fler föraktfulla kommentarer och hotfulla tecken mot sig nu än tidigare.
– Det hela är förvirrat. De är inte här för att störa, utan för att de är i en nödsituation. 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.