Efter en lång rättegång föll till sist domarna i det omtalade Gamlestadsmålet på torsdagen. 13 av 16 åtalade fälldes. Fyra personer dömdes till livstid.
Brottsrubriceringarna lyder bland annat medhjälp till mord och förberedelse till mord.
Ingen dömdes för mord då Tingsrätten anser att man inte kan fastställa vem som begick mordet.
– Planeringen av mordet har skett under lång tid. De dömda har använt krypterade Encrochat-telefoner för att planera brotten och undgå upptäckt. Det är tydligt att avsikten har varit att döda ytterligare personer säger Cecilia Ahlström, rådman och juristdomare i målet, i ett pressmeddelande.
Krypterade chattar avgörande
Och just Encrochat har spelat en stor roll i utredningen. Encrochat är ett krypterat kommunikationsverktyg som fransk polis lyckades få tillgång till under 2020. Sedan dess har svensk polis också använt verktyget som bevisning i flera mål
Anna Bergkvist är utredningsledare i målet och poängterar betydelsen verktyget har fått under utredningens gång.
– Det har betytt mycket för svensk polis att vi har fått ta del av chattar och annat innehåll som har funnits på krypterade telefoner. Vi har i många tidigare ärenden haft flera beslag av telefoner som är krypterade där vi med våra IT-forensiska verktyg inte har kommit in och tagit del av det material som har funnits där, säger hon GP:s direktsändning om målet.
Brottmålsexperten Mia Sandros gästade GP:s sändning och analyserade domen. Hon lyfte också rollen som Encrochat har spelat i de fällande domarna.
– I det här målet skriver Tingsrätten rakt upp och ner att det har haft en stor betydelse för att komma fram till de fällande domarna. I tidigare domar med encro i bevisningen har man i ett flertal fall uttryckt sig försiktigt. Att man måste värdera det försiktigt och att man vill ha annan bevisning som stöttar upp, säger hon.
LÄS MER: Här är domarna mot de 16 misstänkta i Gamlestadsärendet
LÄS MER: Utpekade gängledaren om mordet i Gamlestaden: ”Besvärande”
Kritik mot bevisningen
Det har tidigare framförts kritik mot att de franska myndigheterna inte har kommunicerat hur man tagit sig in det krypterade chattverktyget. Det aktualiserades i GP:s sändning när även Mia Sandros framförde kritik mot hur mycket man lutat sig mot Encrochat i utredningen av mordet i Gamlestaden.
– Det finns ett problem att bedöma tillförlitligheten i det här materialet. Det är ju inte svenska myndigheter som har kommit över det. Och hur vet jag att just den här konversationen kommer från just den här användaren? Hur vet jag att den här chatten är fullständig? Finns det chattar före och efter som kan ändra innebörden av just det här som sägs i den här chatten? Det är många sådana här tillförlitlighetsfrågor som blir svåra att bedöma, säger hon.
Trots att polisen numera har tillgång till Encrochat finns det en stor risk att kriminella hittar nya vägar att kommunicera.
– Det är klart att så som världen ser ut och med den tekniken som vi har tillgång till, så det är väl rimligt att anta att det kommer finnas andra alternativ för den som vill kommunicera krypterat, säger Mia Sandros.
Utredaren Anna Bergkvist tror dock att tillgången till det krypterade materialet försvårar saker och ting för kriminella.
– Jag tror att alla såna här saker gör det svårare att vara kriminell. Man behöver hitta nya sätt att kommunicera. Tidigare träffades de på gatan men då hade vi spaning som gjorde det svårt för dem. Nu har man använt sig av krypterade telefoner. Nu får de tänka om, hur ska de kommunicera nu för att inte synas? säger hon.
