Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

En symbolgestalt för medborgarinflytande

Stadsbyggnadsdirektören Bengt Delang fick uppdrag av byggnadsnämnden att utreda ”en ny funktion”. Han säger nu i klartext vad det egentligen handlar om: en stadsarkitekt.

De två senaste stadsarkitekterna sa upp sig i protest och sedan 1999 har Göteborg varit utan denna ”funktion”.

I januari 2008 motionerade Folkpartiet om att återinrätta en stadsarkitekt. Den avslogs både i byggnadsnämnden och av stadsbyggnadskontoret. Det har varit en politisk vinglighet i frågan med olika synpunkter både inom partier.

Stadsbyggnadskontoret har alltså ändrat sig sedan 2008. Mycket har hänt. Till exempel att Älvstranden Utveckling AB har fått uppdraget att utveckla Centrala Älvstaden. Stadsbyggnadskontoret har ingen utpekad roll när det gäller stadsbyggnadsvision, enligt Bengt Delang. Vilket förstås är utomordentligt märkligt.

Man kan se kravet på stadsarkitekt som ett sätt för stadsbyggnadskontoret med sina 66 arkitekter att ta tillbaka en del av makten över stans arkitektoniska utveckling. Och samstämmigheten är relativt stor. Även om titeln stadsarkitekt.

Socialdemokraterna har varit emot men nu svänger partiet. En nyckel är att den nye stadsarkitekten ligger under stadsbyggnadsdirektören. Politiker intresserade av stadsbyggnad är rädda att förlora kontrollen om en stadsarkitekt får för stor makt.

Frågan är egentligen större. Det handlar om att ge de enorma stadsbyggnadsplanerna som Göteborg står inför ett ansikte, både utåt och inåt. En stadsarkitekt skulle bli en symbolgestalt som är viktig inte minst för det medborgarinflytande politikerna vill ha.

För att dra en musikalisk liknelse: det är ingen konserthuschef, det är en dirigent. En arkitektonisk Dudamel.*

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.