Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Emanuel, 66, blev svårt beroende av smärtstillande efter operation

Emanuel Avidan, 66, behandlades med starka smärtstillande läkemedel efter en operation – och blev svårt beroende. Nu vill han varna andra för riskerna med beroendeframkallande mediciner.

Efter GP:s och SVT Nyheter Västs granskning av fallet Jesper har reaktionerna varit kraftiga och många läsare har hört av sig. Nu vill även Emanuel Avidan berätta om sitt läkemedelsberoende som han fick efter en helt vanlig smärtbehandling.

– Det har varit förfärligt jobbigt. Kroppen skrek dagligen efter medicinerna. Jag önskar inte ens mina värsta fiender den här känslan, säger Emanuel Avidan.

Vi sitter hemma i lägenheten i Haga. Emanuel Avidan visar askarna som fortfarande är fulla av oxikodon, samma läkemedel som 21-årige Jesper Östling dog av.

Emanuel Avidan är diabetiker och har gjort flera rygg- och knäoperationer sen 1973 då han skadade sig i oktoberkriget i Israel.

LÄS MER: Läkemedlet tog livet av Jesper, 21

Under åren har han smärtbehandlats och tagit läkemedel utan större problem. Men det var för drygt tre år sen som han för första gången kom i kontakt med oxikodon. Tabletterna fick han av sjukvården som uppmanade honom att ta dem dagligen mot smärtan – i omgångar var dosen på 90 milligram per dygn.

I samband med en infektion förra sommaren blev Emanuel inlagd på sjukhus återigen och efteråt märkte han hur problemen började.

– Operationerna, behandlingen och läkarna på sjukhuset var jättebra. Men efteråt har det varit ett rent helvete. Man gick från sjukhuset med ett recept på massor av oxikodontabletter. Och en kort uppmaning om att trappa ner så småningom, säger han.

Det var först när han försökte trappa ner som han märkte att han blivit svårt beroende.

– Jag gick ensam hemma och tänkte: Går inte klockan snabbare? Jag måste ta en tablett, jag orkar inte mer snart. Jag skakade och svettades. Det var en fruktansvärd abstinens, säger Emanuel Avidan och tillägger:

– Det är bra i teorin, men i praktiken var det helt omöjligt. Man kan inte bara skicka hem patienter med en enkel uppmaning om att trappa ned. Det är som att skicka hem en narkoman med ett halvt kilo amfetamin och be honom trappa ner.

Emanuel Avidan bestämde sig så småningom för att sluta helt med tabletterna trots att smärtorna blev svåra. I dag säger han att han blivit fri från beroendet och att han ser med nya ögon på missbrukare ute på gatan.

– Det finns människor som inte klarar av att trappa ned på egen hand. Och vad händer när tabletterna tar slut enligt receptet? Du tvingas köpa läkemedel på den svarta marknaden ute på gatan. Och vad händer om du inte har råd? Du hamnar i kriminalitet. Det här hänger ihop, säger Emanuel Avidan.

Han trycker på hur lätt det är att drabbas som vanlig patient inom vården och berättar om bekanta som också fått beroendeproblem efter smärtbehandlingar.

Emanuel Avidan vill nu att samhället börjar diskutera frågan på allvar och säger att han gärna vill få kontakt med människor och organisationer som engagerar sig i frågan.

– Det känns som att det är sådant hysch-hysch om detta. Jag tror att ju mer vi lyfter upp detta och vågar prata öppet, ju snabbare kommer vi kunna lösa problemen. Det måste ske snabbt, för det här hjälper ingen människa, säger han.

Nya riktlinjer för behandling mot smärta

GP:s och SVT:s granskning av fallet Jesper kommer att bli underlag när Läkemedelsverket till hösten tar fram nya riktlinjer gällande smärtbehandling.

De nya rekommendationerna kommer gälla läkare som arbetar med starka smärtstillande läkemedel och behandling av långvarig icke-cancerrelaterad smärta. Annica Rhodin är överläkare och expert på smärtstillande läkemedel vid Akademiska sjukhuset. Hon är en av många som reagerat kraftigt på GP:s och SVT:s granskning av fallet Jesper.

– Jag kommer att ta med detta fall för att förbättra och tydliggöra de nya rekommendationerna, säger Annica Rhodin som sitter med i Läkemedelsverkets grupp med särskilt ansvar för opioidfrågan.

Hon berättar att hon blivit illa berörd av Jesper Östlings öde och säger att problemen med opioidmissbruk blivit tydligare på senare år. I andra delar av världen, framför allt USA, pågår en stor debatt om oxikodon och opioidmissbruk som leder till tiotusentals dödsfall varje år. Även här i Sverige har förskrivningen av oxikodon ökat kraftigt och problemen med opioider har börjat diskuteras allt mer inom läkarkretsar. Det är delvis därför som Läkemedelsverket nu ser över rekommendationerna.

– Läkemedelsverket kom med rekommendationer om opioider och behandling av långvarig smärta år 2002. Sen dess har det hänt väldigt mycket och vi vet mycket mer om preparaten i dag, säger Annica Rhodin.

Även läkaren Susan Erichsen som samordnar arbetet med Läkemedelsverkets nya rekommendationer ser ett ökat behov av tydligare direktiv.

– Det sker en ständig utveckling av läget och vi får signaler från kliniker och specialistföreningar om att det de behöver bättre stöd vid behandling av kronisk smärta till exempel. Det handlar framför allt om läkare inom primärvården, säger Susan Erichsen.

Emma Spak som ansvarar för läkemedels- och it-frågor på Läkarförbundet välkomnar nya riktlinjer.

– Att behandla smärta är svårt och det är bra att vi får ett nytt och uppdaterat stöd, säger Emma Spak.

Hon menar att ett annat problem som förbundet flaggat för länge är bristen på en nationell läkemedelslista. I dag kan läkare inte kontrollera vilka recept deras patienter har utan enbart vilka faktiska uttag som gjorts på apotek.

– Det är ytterligare en sak som vi hoppas att man inför snart. Det hade varit väldigt bra att ha som läkare när man ska skriva ut beroendeframkallande läkemedel, säger Emma Spak.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.