Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Lukas, Maxime, Anna-Clara och Ellen – samt Gustav och Lukas med ryggarna vända mot kameran – hade många idéer att bjuda på.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Elever hjälper SU att tänka i nya banor

En ponny i väntrummet och vikten av att läkaren verkligen berättar allt. Eleverna, som Sahlgrenska bjudit in för få idéer till det nya barnsjukhuset, gjorde sitt jobb.

Den stora aulan på Universeum är full med elever från Vättleskolan, Nya Lövgärdetskolan, Säröskolan och Annedalsskolan.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Efter ett kort tack på förhand och välkommen bär det av ut i mindre grupper. I två timmar ska skolbarnen, under ledning av guider från Universeum, kläcka idéer som ska vara till hjälp när Sahlgrenska universitetssjukhuset färdigställer det nya barnsjukhuset vid Östra.

– Vi vet hur ytterväggarna ska se ut och ungefär hur väggarna ska stå inne i huset. Men vi behöver inspiration, vi behöver veta vad ni tycker, sa sjukhusdirektören Barbro Fridén innan barnen delade upp sig och skred till verket.

Första uppgiften för en av grupperna blev att tänka ut hur man vill att det ska vara om man skulle besöka en kompis på sjukhuset, en kompis som kanske inte kommer därifrån i första taget.

– Vad skulle ni vilja göra då, frågade pedagogen Maria Ekberg och delade ut en lista med förslag att klippa ut och rangordna – eller stryka.

– Kom gärna med helt egna förslag också!

Alfons i 4B på Annedalsskolan stryker genast ”göra läxa”.

– Vem gör läxor med sin kompis?!

Eleverna i de olika grupperna är i lite olika åldrar och från olika skolor, men deras önskningar liknar ändå varandra:

”Enskilt rum”, ”lyssna på musik”, ”äta något gott”, ”sitta och prata själva”, ”se på film”.

Dana och Hamdi i 8B från Nya Lövgärdesskolan diskuterar sina förslag direkt med sjukhusdirektören själv. De pratar om vikten av att känna sig trygg när man hamnar på sjukhus.

– Det är viktigt att läkaren är ärlig, säger Dana.

– Ja, de säger ofta bara hälften. Jag vill veta exakt vad som ska hända med min kropp, säger Hamdi.

Barbro Fridén undrar hur man skulle kunna göra för att det inte ska kännas så nervöst om man till exempel ska behöva sätta en nål i armen.

Det kommer förslag på bedövningssalvor och kylsprejer, men kanske viktigast av allt:

– Man ska ha någon med sig, säger Dana.

– Jag vill ha min familj där, säger Hamdi.

När eleverna får i uppgift att rita hur de skulle vilja ha väntrummen händer det grejer i gruppen från Annedalsskolan. Först rabblar de upp lampor, soffor, lite andra fina möbler

– Om ni får tänka helt fritt då? undrar pedagogen Maria Ekberg.

Då pekar Anna-Clara på klasskompisen Maxime:

– Hon vill ha en ponny!

Sen flödar det. Kylskåp, moln, gräs och regn.

– ... ja, säger Maria Ekberg, det kanske man skulle kunna ha.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.