Det persiska nyåret firas sedan 2 000 år med en eldfest.
- Vi hoppar över elden för att våra önskningar skall uppfyllas, för att vintern är slut, för att våren är här och för att sjukdomar och ondska skall försvinna, säger Narges Sharifi, en av många som dagen till ära klätt sig i traditionell persisk högtidsdräkt.
I Göteborg har eldfesten firats i 20 år, i Persien i 2 000 år och i några av grannländerna som Afghanistan och Tadjikistan i flera hundra år.
Eldfesten är en gammal tradition och har ingen religiös anknytning. Den nuvarande regimen i Iran har förbjudit allt firande.
- Men många firar ändå, säger Narges Sharifi. Särskilt bland de unga i Iran är det allt fler som återupptar den gamla traditionen trots regimens förbud.
Reza Talebi, ordförande i Eldfestkommittén, har sett Eldfesten i Göteborg växa.
- Vi började med 30-40 personer och en budget på 3 000 kronor, säger han. Vi var i Delsjöområdet och bilstereon var vår ljudanläggning. Nu är vi 15 000 på Götaplatsen och har en budget på nästan en miljon.
Talebi har varit med i alla år och är stolt över hur eldfesten har utvecklats.
- Eldfesten är en av de högtider som har förenande kraft, alla kan vara med oavsett religion eller etnicitet. Det mest fantastiska är att antal svenskar som är med har ökat så mycket. Från början var det bara iranier och kurder men nu är det alla göteborgares fest.
På tisdagskvällen firades eldfesten för första gången på Götaplatsen.
I ett 30-tal tält såldes mat från olika delar av världen. Från den stora scenen spelades musik under hela kvällen.
Men höjdpunkten, särskilt för barn och ungdomar, är ändå hoppet genom eller kanske snarare över elden.
- Nu tar med oss värme och glöd in i det nya året, säger Narges Sharifi.
