I Fattigdomsrapporten som tagits fram av Ersta Sköndals högskola på initiativ av Sveriges stadsmissioner ges en dyster bild av fattigdomens utspridning, både i hela landet men även i Göteborg. Rapporten, som publiceras i dag, identifierar fyra grupper av ekonomiskt utsatta människor: De som under lång tid gått på försörjningsstöd, de som hamnat mellan stolarna, EU-medborgare utan ekonomiska medel och de som lever helt utanför systemet som papperslösa.
– En av grupperna som växt är de som gått på försörjningsstöd under lång tid. Problemet är att det har en ersättning som enligt lagstiftaren noggrant säger är en kortsiktig lösning på några månader. Men de som vi möter, oftast familjer eller ensamstående mammor, har gått på försörjningsstöd i upp till femton år. Deras ekonomi är fullständigt urholkad och maten är slut innan månaden är slut, säger Lennart Forsberg, socialchef på Stadsmissionen i Göteborg.
Många barnfamiljer
I rapporten redovisas att gruppen som lever på försörjningsstöd är en av grupperna som tar emot mest hjälp i form av mat. En annan grupp som tar emot mat som hjälp är papperslösa, även de en grupp som växer enligt stadsmissionen.
– Vi ser redan ökningen som alla varslat om, och det är stora siffror, totalt tiotusentals i landet, men svårt att mäta eftersom de är just papperslösa. Skuggsamhället som det varnats för är redan här. Grupperna blir större och det är många barnfamiljer. Alla är hänvisade till en svart arbetsmarknad där de utnyttjas för låga löner. Vi ser den utvecklingen tydligt och den kommer att utmana oss som land, säger Lars Eriksson som är vägledare på Stadsmissionen i Göteborg.
"Människor faller igenom nätet"
De två andra grupperna är EU-medborgare och de som hamnat mellan myndigheternas stolar enligt rapporten.
– Jag har många exempel på när myndigheter inte gett feedback till personer. De har inte sagt att "ansökan är inkomplett" utan i stället får de inga svar, och heller ingen hjälp. Man kanske inte redovisat rätt underlag, det kan falla på en sådan enkel sak. Det är väldigt vanligt i min roll att jag ser det, säger Lars Eriksson.
Syftet med rapporten är att synliggöra fattigdomen samtidigt som stadsmissionerna vill ställa krav på regeringen. De menar att det offentliga inte lyckas hjälpa personer, och inte heller mäta antalet personer som faktiskt behöver hjälp.
– Nu har vi sammanställt ett stort underlag på vad vi gör och vilka grupperna är. Det är många exempel på hur människor faller igenom det alltmer grovmaskiga nätet som vår välfärd har blivit. På det lokala planet måste vi få igång samma samtal här också, hur vi ska förhålla oss till detta, säger Lennart Forsberg.
"Toppen av ett isberg"
Han menar att personer som inte finns i det offentliga systemet osynliggörs samtidigt som deras problem kvarstår.
– Vi måste föra diskussionen och synliggöra dessa människor. För det här är vad vi ser. Det här är människor som rasar rakt igenom skyddsnätet och landar hos oss.
En annan del av arbetet som Stadsmissionen vill leda är att synliggöra fattigdomen för resten av befolkningen.
– Vi ser ofta tiggaren utanför den lokala butiken och tänker att där är fattigdomen. Men den har många fler ansikten också, säger Lennart Forsberg.
Lars Eriksson och Lennart Forsberg tror att siffrorna har ökat till nästa års rapport.
– Jag tror vi ser toppen på ett isberg, säger Lars Eriksson.
Fattigdomsrapporten 2017
Rapporten har kommit ut årligen sedan 2015 och sammanställs av Ersta Sköndal Högskola med uppgifter från Sveriges Stadsmissioner.
Årets rapport pekar ut två grupper som tydligt växande: Papperslösa och de som gått på försörjningsstöd under en lång tid.
Syftet med rapporten är att synliggöra fattigdom och ställa krav både till regeringen och lokala politiker på ökade åtgärder.
Rapporten anser att regeringens beskrivning av att Sverige saknar absolut fattigdom är felaktig.
