Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/7

”Det kändes som jag inte togs på allvar”

Mammor vittnar om pressad vårdpersonal och brister i den uppföljande vården när de lämnat Mölndals och Östras bb. Fembarnsmamman Sara Berglund anser att förlossningsvården borde vara likvärdig i hela landet.

GP har talat med flera kvinnor som fött barn på Östra, Mölndals och Varbergs sjukhus. Deras berättelser visar att förlossningsvården skiljer sig på flera områden. På bb i Varberg får familjerna eget rum med tv och toalett, medan nyförlösta och deras bebisar inte sällan tvingas dela ett tv-löst rum på Östra sjukhuset. Efter att familjerna lämnat bb upplever kvinnorna som fött barn vid Sahlgrenskas förlossningssjukhus ett vårdvakuum, där de känt sig osäkra på vart de kan vända sig vid nedstämdhet och andra besvär.

Sara Berglund fick sitt första barn när hon var 16 år.
– Jag gick tre veckor över tiden. Linus vägde 4,8 kilo när han kom, det var en pers kan jag tala om, berättar fembarnsmamman. 
Under sin första graviditet drabbades hon av blod- och järnbrist vilket ledde till åtskilliga besök på gynakuten.
– Det kändes som jag inte togs på allvar och något extra stöd för att jag var så ung fick jag inte. 

LÄS ÄVEN: Stor skillnad i vården efter förlossning

På grund av tidigare komplikationer har fyra av Sara Berglunds fem barn sett dagens ljus på specialförlossningen vid Östra sjukhuset. Vid de två senaste upplevde hon personalen som mer stressad än tidigare.
– Sista gången reflekterade jag över hur mycket spring det var ut och in i rummet, och på bb fick jag olika amningsråd från olika sköterskor. Det kändes som att personalen på både förlossningen och bb var betydligt yngre än tidigare, berättar hon. 
Hon beskriver sina förlossningar som väldigt olika. Efter den senaste infann sig en känsla av hopplöshet för första gången.
– Kompisar som har fött barn i Varberg har berättat att de fick en broschyr om vart de kan vända sig vid depression, men jag har aldrig fått någon information om psykisk ohälsa från Östra. 

Carina Ohlsson har fött båda sina pojkar på Mölndals sjukhus, senast sonen Bo den 9 mars.
– Jag var orolig för att de skulle skicka hem oss tidigt med anledning av Sahlgrenskas nya rutiner om tidig hemgång för omföderskor, men eftersom jag hade tidig vattenavgång ville de i stället att vi skulle stanna kvar lite längre för observation, berättar hon.
Omhändertagandet från personalen upplever hon som övervägande bra båda gångerna, även om den första födseln var en chockartad upplevelse.
– Jag anser att läkaren begick ett övergrepp när han förlöste mig med sugklocka utan bäckenbottenbedövning trots att min son inte sjunkit tillräckligt. Jag förlorade två liter blod innan de tvingades operera ut moderkakan, berättar Carina Ohlsson. 

Efteråt mådde hon dåligt så väl fysiskt som psykiskt, men något stöd för att hantera sitt trauma erbjöds hon aldrig.
– Många känslor kommer först i efterhand, säger Carina Ohlsson. 
Inför den andra förlossningen var hon livrädd och fick hjälp från auroramottagningen.
– Jag är väldigt nöjd med stödet jag fick nu, men är ganska säker på att jag hade hanterat min rädsla bättre om jag hade fått hjälp direkt efter den första förlossningen, Carina Ohlsson.
Sara Berglund tycker att förlossningsvården borde vara likvärdig i hela landet.
– Även om det inte går att förutse hur en förlossning kommer att bli skulle det kännas tryggt att veta vad man kan förvänta sig från vården, säger hon.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.