Det går undan när Sam Rezvani svingar sig fram i Pliktas hinderbana. Han hänger i ringar, hoppar på svajande pallar och glider på rutschbanan. För bara något år sedan brukade Sam vara bland de sista på skolidrottens springtävlingar. Förra veckan kom han tvåa.
– Jag tror mycket beror på att jag har börjat i taekwondo. Och så har jag börjat hitta på saker på rasterna, förut satt jag mest och snackade med kompisar, säger han.
Sam säger att han alltid varit stark, men att det senaste halvåret har gjort honom lättare i kroppen, snabbare och mer självsäker.
- Jag har lärt mig att kroppen är gjord för att man ska röra sig. Annars kan man bli sjuk. Sockersjuka och sånt… Det vill jag inte få.
En ny kategori sjukdomar håller på att ta över världen. Världshälsoorganisationen, WHO, kallar gruppen noncommunicable diseases (NCD) och bland dem ingår diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, cancer och andningssjukdomar som kol och astma. Det som förenar sjukdomarna är att de är livsstilsrelaterade – de orsakas bland annat av stillasittande, ohälsosam mat och sömnbrist – och att de inte smittar. Varje år dör 38 miljoner människor i någon av NCD-sjukdomarna, enligt WHO. Och de kryper allt längre ner i åldrarna.
Ett exempel är diabetes typ 2. Staffan Mårild är pensionerad barnläkare och har följt barnfetma från att det började bli ett problem i Sverige på 80-talet. År 2000 var han med och startade Runda barn-teamet, som nu heter obesitasteamet, på Drottning Silvias barnsjukhus.
- På den tiden existerade inte diabetes typ 2 bland barn. Men sedan 2008 har vi haft 4-5 fall per år. Det är en konsekvens av fetma och stillasittande, säger han.
Att NCD-sjukdomarna ökar är ett bekymmer för både individer och samhällsekonomin. Idag är 20-25 procent av 10-åringarna överviktiga, och 3 procent lider av fetma.
- I obesitasteamet jobbar psykologer, dietister, arbetsterapeuter, fysioterapeuter. Det är klart att vården blir dyrare, säger Staffan Mårild.
Han tycker att politikerna måste ta större ansvar för barnens hälsa, mat och rörelse. Därför förespråkar Staffan Mårild riktade skatter på söta produkter, vilket Storbritannien nyligen gjort. Att det skulle vara ett straff mot de fattigaste håller han inte med om. Forskning visar nämligen att övervikt och fetma är mycket vanligare bland lågutbildade och låginkomsttagare.
- Inte för att de är dummare på något sätt, utan för att en sämre ekonomi bjuder in till att köpa billiga produkter. Det råder en stor ojämlikhet, säger Staffan Mårild och tillägger:
- Det är ingen mänsklig rättighet att dricka läsk. Och det verkliga straffet är att de socioekonomiskt svaga grupperna drabbas av ohälsa om politikerna inte agerar.
WHO rekommenderar att barn utövar medelintensiv till intensiv aktivitet minst 60 minuter om dagen. I en stor studie som gjorts på 1 000 svenska fyraåringar kom bara 30 procent av barnen upp i den mängden. Det berättar Daniel Berglind, som är forskare vid Karolinska institutet och känd från SVT:s program Gympaläraren.
- Det ser åt helvete ut för barnen, säger han.
Medelintensiv till intensiv aktivitet är till exempel att leka i parken, hoppa på stenar, klättra och blir andfådd. Internationell forskning visar att barn som inte kommer upp i 60 minuter får sämre bentäthet.
- Det kan leda till benbrott och benskörhet senare i livet. Kanske redan i 30-årsåldern, säger han.
Allra minst, berättar Daniel Berglind, rör sig barnen på helgen, när det är föräldrarna som har kommandot.
- Vårt samhälle har byggt bort fysisk aktivitet. Vi har robotdammsugare och rulltrappor och åker bil. Istället bygger vi gym och tror att vi kan kompensera vårt stillasittande genom att gå dit. Men det går inte. Jag låter inte min tvååring åka rulltrappa.
Gabriel Wikström är folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister. Han är ytterst ansvarig för frågor som rör barnens nya sjukdomar.
- Det är jätteallvarligt att det ser ut så här. Framför allt när det går att förändra med så enkla medel, säger han.
Exakt vad som måste göras kan han inte säga, men om ett och ett halvt år ska det finnas svar:
- Vi har gett Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten i uppdrag att se över vilka insatser man skulle kunna göra, säger han.
Vems ansvar är det att se till att barn rör sig mer?
- Det är fleras ansvar. Dels ska kommunerna skapa förutsättningar för att barn rör sig mer, men även skolan, föräldrarna och idrottsrörelsen har stort ansvar. Nu har vi höjt anslaget till idrottsrörelsen med 197 miljoner för att hjälpa dem att rekrytera brett.
Sockerskatt är inte aktuellt i dagsläget.
- Nej, först vill vi se vad Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har för förslag på åtgärder. Vi vill ta ett helhetsgrepp om de här frågorna. Enligt WHO riskerar vi en brant ökning av fetma och övervikt och vi behöver göra mycket mer än vi gör idag. Annars riskerar vi enorma kostnader för sjukvården och stort lidande hos enskilda individer.
En som dagligen jobbar med barn som rör sig för lite är fysioterapeuten Stina Törner på FaR-teamet i västra och centrala Göteborg. Teamet för barn startade 2013 och tar emot familjer med barn som fått fysisk aktivitet på recept av sjukvården, något barn kan få av olika anledningar.
- Det är framför allt barn som är inaktiva, överviktiga eller har fetma, men också barn som lider av nedstämdhet, är svaga motoriskt eller har kroniska sjukdomar, säger Stina Törner.
Vid första besöket får familjen göra en plan för hur de kan få in mer rörelse i vardagen. Fokus ligger sällan på vikt, om inte familjen själv tar upp det.
- Nej, det handlar om att öka aktivitetsgraden. Och det är individuellt, därför är dosering första steget. Ett barn som sitter fem timmar framför datorn efter skolan varje dag kanske inte klarar att börja träna fyra dagar i veckan, säger Stina Törner.
En del barn har väldigt dåliga erfarenheter av att röra på sig.
- De är överviktiga och har aldrig riktigt kunnat hänga med i andra barns tempo. Andra är så ovana vid träning att de känner obehag när pulsen går upp och hjärtat börjar slå.
Stina Törner samlar en grupp 6-9-åringar kring sig i en gympasal i Frölunda Kulturhus. Det är tisdag kväll och dags för veckans Fysiobus, ett träningspass för 6-9-åringar som fått FaR. Tanken är att barnen ska gå dit och vänja sig vid fysisk aktivitet, för att sedan vara självsäkra nog att ta sig an någon annan träningsform. Teamet tillhandahåller en tjock broschyr där de tipsar om alla möjliga aktiviteter, från jiujitsu till gymträning.
- Idag tänkte jag att vi skulle köra Gladiatorerna. Ni är utmanare, jag är gladiator, säger Stina Törner och drar igång leken.
Åttaåriga Lara Abdulla Aziz tar igen sig en bra stund på tjockmattan – men snart är barnen rosiga och tjoar av glädje.
- Stina, jag är sååå svettig, säger åttaåriga Yumna Abosalim lyckligt vid vattenpausen.
För Stina Törner är det ett bra kvitto.
- Jag vill att de ska känna rörelseglädje, så de tränar för att det är kul, inte för att de måste, säger hon.
På Plikta börjar det duggregna. Sam Rezvani klättrar upp på blåvalen i mitten av lekplatsen.
- Mamma, en positiv sak är ju att vi tvingar dig att träna, säger han lurigt.
Läs mer: Så pratar du med runda barn
Sahar ler. Det stämmer. Hon har också fått fysisk aktivitet på recept och försöker träna tre gånger i veckan.
- Jag har faktiskt gått ner några kilo, säger hon, men vill samtidigt poängtera att de sällan pratar om vikt hemma.
- Vi gör allt rätt när det gäller maten och jag vet att Sam är jättetrött på att höra om mat och kalorier. Alla är fina som de är, vi vill bara röra på oss mer för att må bättre, säger hon.
Innan det är dags att lämna den regniga lekplatsen vill Sam dela med sig av några tips för familjer som vill röra på sig mer.
- Hitta på något roligt! Som rugby, kampsport, cykla… Alla gillar inte fotboll eller att promenera.
Fakta: De nya barnsjukdomarna
Diabetes typ 2. Enligt Staffan Mårild drabbas 4-5 göteborgsbarn årligen av diabetes typ 2, som tidigare betraktats som en ålderssjukdom. Barndiabetesfonden beskriver det som ett resultat av stillasittande och fetma, vilket gör kroppen för stor för att insulinet ska räcka till. Mellan 2008 och 2009 diagnostiserades över 5000 amerikanska barn med diabetes typ 2.
Benskörhet. Forskare ser stora risker för att barn som rör på sig för lite kommer drabbas av benskörhet i ung ålder, kanske så låg som 30 år.
Psykisk ohälsa. Allt fler barn söker hjälp för psykisk ohälsa. Enligt Sahlgrenskas årsrapport ökade remisserna till barn- och ungdomspsykiatrin med 30 procent under 2015.
Fetma. Runt 3 procent av svenska barn har fetma, en sjukdom som medför risker för bland annat hjärt-kärlsjukdomar. Vårdguiden betonar vikten av att ta tag i viktproblemen i låg ålder då barn som är överviktiga ofta fortsätter vara det som vuxna, och ju yngre man är när man drabbas av fetma, desto större är risken för framtida sjukdomar.
