Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

De tar hand om barnen som glöms bort på sommarlovet

Sommarlovet är i full gång och för många barn innebär det att vara i himmelriket.
Men gruppen som ofta glöms bort är de barn som förlorar sin trygghet när skola och aktiviteter tar en paus.
– Många utgår från att alla ska hitta på någonting men det finns den lilla högen som blir bortglömda, säger Lisa, ungdomsledare på organisationen Maskrosbarn.

Utlandssemester, sommarstuga, Liseberg och otaliga timmar på stranden. Det är vad många förknippar ett sommarlov med. Men när klasskamraterna åker iväg med sina familjer för att fira lov och semester finns det många barn som blir kvar hemma i en dysfunktionell miljö utan trygghet.

Enligt siffror som barnrättsorganisationen Maskrosbarn har lever 500 000 barn i Sverige med minst en förälder som antingen har missbruksproblem, psykisk ohälsa eller som utsätter barnen för våld.

– Många har sina trygga vuxenkontakter på skolan eller på sina fritidsaktiviteter och nu är det paus därifrån. Man blir mer hänvisad till familjen och har man en familj som inte är funktionell så blir det mer oro och stress inför det, säger Johanna Azar som är ansvarig på Maskrosbarn i Göteborg.

Barn från alla områden kommer

Ett maskrosbarn är ett barn som klarar sig trots svåra förutsättningar. Ungefär som en maskros som klarar att växa upp genom asfalten. Lisa, 19, som också är på plats har själv besökt organisationen och i dag är hon ungdomsledare.

– Jag har fått höra ibland av ungdomarna att jag är en stor förebild och då blir man lite rörd. Så nu är det ganska självklart att jag vill vara kvar. Det känns som att jag betyder någonting för dem, säger Lisa.

Organisationens lokaler ligger på Sten Sturegatan i centrala Göteborg. På torsdagar är det mysdag och då dyker omkring 15 barn upp varje vecka, totalt är det ungefär 50 barn mellan 13-19 år som kommer till lokalerna vid olika tillfällen.

Maskrosbarn

Barnrättsorganisationen Maskrosbarn har fysiska lokaler i Stockholm, Göteborg och Malmö. Men alla barn och unga mellan 13-19 år är välkomna att mejla, chatta eller ringa.

Bland annat erbjuds mysdagar, läger, kuratorsamtal och barnombud.

Här hittar du all information om du är ett barn eller en ungdom som vill komma i kontakt med Maskrosbarn.

Här finns det ett tv-rum med en gigantisk säng längs ena väggen och ljusslingor som hänger ner. Det finns ett pysselrum med pennor, glitter, papper och ett långt inbjudande bord. Vid köket finns ”favoritrummet”. Ett skafferi fyllt med kakor och dricka. Atmosfären är genomgående lugn med varma färger, dova lampor och flera mjuka sittplatser.

– Många säger att de innan de kom hit trodde att de var helt ensamma och att de lagt ganska mycket energi på att hålla familjehemligheten intakt. Vi har barn från höginkomstområden till de motsatta men alla försöker hålla fasaden uppe, säger Johanna Azar.

”Undvek att prata om det”

Alla ledare är själva maskrosbarn vilket gör det lättare för alla att relatera till varandra. Lisa berättar att hon ofta kände ett utanförskap vid sommarloven när hon fick höra om allas sommarplaner i skolan.

– Många utgår från att alla ska hitta på någonting men det finns den lilla högen som blir bortglömda och som inte gör någonting. De pratas inte så mycket om dem. Jag undvek ju att prata om det. Vi var säkert flera som var i samma situation men ingen sa någonting.

På somrarna blir därför ”mys-torsdagarna” kanske ännu viktigare. Då blir det ofta utflykter som att bada eller åka till Liseberg.

– Aktiviteterna blir viktiga ur den synvinkeln att barnen kan komma tillbaka till skolan och berätta att de också gjort någonting på lovet, säger Johanna Azar.

För att nå ut till barnen besöker maskrosbarn bland annat skolorna och föreläser. De finns på sociala medier och är enkla att chatta med eller ringa. Förutom att erbjuda barn en säker plats där de får vara barn, vill maskrosbarn också få bort tabut kring de här frågorna i samhället.

Där har vuxna ett stort ansvar.

– Jag kommer ihåg första gången när en lärare frågade mig hur jag mådde. Det var som en helt ny värld öppnade sig, ingen lärare hade frågat mig det innan. Det var fantastiskt, säger Lisa.

Det kan du som vuxen göra

Johanna och Lisa ger tips till vuxna som misstänker att ett barn far illa:

• Fråga hellre flera gånger än ingen gång alls. Det kan kännas jobbigt men för många barn kan det bli vändningen.

• Ska du och din familj göra en utflykt? Fråga gärna om barnet eller ungdomen vill följa med.

• Tänk på att inte förutsätta att exempelvis alla barn gör så mycket på loven. Man kanske inte måste be barnen redovisa för sina aktiviteter som lärare exempelvis.

LÄS OCKSÅ: Fyra av tio föräldrar litar inte på skyddsnätet

LÄS OCKSÅ: Politikerna drar in tillståndet för hårt kritiserad förskola

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.