Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Regionhälsans mottagning har funnit i 26 år vilket innebär att man upparbetat en stor kunskapsbank på området.  Goran Mijaljica är enhetschef på avdelningen. Bild: Oded Balilty, Privat
Regionhälsans mottagning har funnit i 26 år vilket innebär att man upparbetat en stor kunskapsbank på området. Goran Mijaljica är enhetschef på avdelningen. Bild: Oded Balilty, Privat

De har specialiserat sig på att bota krigstrauman

Att fly från krig och tortyr kan innebära livslånga trauman. Hos Västra Götalandsregionen finns en grupp med psykoterapeutisk expertis som behandlar just den patientgruppen.
– Man kan ha sömnsvårigheter, kanske isolerar sig eller återupplever det som hänt. Många har också kronisk smärta, säger enhetschefen Goran Mijaljica.

Regionhälsan hos Västra Götalandsregionen har en specialistmottagning för personer som traumatiserats av krig och tortyr. På mottagningen jobbar team bestående av psykiatriker, psykologer och socionomer som utbildats inom olika psykoterapeutiska behandlingsmetoder. Här finns även en fysioterapeut som är van vid patienter med psykisk ohälsa.

LÄS MER: Rasism bidrog till att Ksanet Habte blev utbränd

Goran Mijaljica är enhetschef på mottagningen och specialistläkare i psykiatri. Han uppskattar att de flesta av deras patienter har bott länge i Sverige, i snitt lite över tio år. Många har haft jobb, sociala kontakter och ett i det stora hela fungerande liv, medan andra kan ha haft svårt att till exempel lära sig svenska på grund av sina trauman.

– Man har levt med sina krigsupplevelser. Sedan när någon ytterligare kris inträffar, då bryter det man varit med om tidigare ut, säger Goran Mijaljica.

Många patienter har också annan exilproblematik, till exempel psykosociala problem eller osäkerhet kopplat till ett tillfälligt uppehållstillstånd.

– Det kan påverka både behandlingen och patienten själv.

LÄS MER: Mor och son dog – nu utvisas familjen

Vanligast att komma via vårdcentral

Mottagningen har funnits i 26 år vilket innebär att man upparbetat en stor kunskapsbank på området. En mindre del av patienterna kommer via socialtjänsten eller andra psykiatriska mottagningar och cirka tio procent har skickat in en egenremiss. Vanligast är att komma via primärvården.

– Det är något som gör att man söker hjälp, till exempel sömnsvårigheter, svårighet med relationer, att man isolerar sig eller återupplever det som hänt. Många har också kronisk smärta, säger Goran Mijaljica.

För vissa är det uppenbart att det tidigare traumat ligger till grund för de nya problemen. Andra inser det under behandlingens gång.

Händer det att patienter kommer till er motvilligt?

– Vi anser att patients motivation är en väldigt viktig del och påverkar förloppet av behandlingen. Det är svårt att bedriva psykoterapi eller traumabehandling om personen inte vill det, säger Goran Mijaljica.

LÄS MER: Dina livserfarenheter kan ge dig PTSD

Vanligt med PTSD

I ett land som Sverige kommer cirka sex procent av befolkningen att drabbas av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, någon gång under livet. Studier visar att motsvarande siffra bland flyktingar är drygt 30 procent, berättar Goran Mijaljica.

– I gruppen som kommer till oss är det absolut ett vanligt tillstånd.

Han påpekar att alla som utsätts för trauman inte utvecklar PTSD eller andra psykiska sjukdomar. Exakt vad som avgör vem som drabbas är inte klarlagt, men man misstänker att det finns sårbarhet kopplat till olika riskfaktorer som tidigare trauman, kön och socioekonomisk status.

I snitt behandlas patienterna i strax över ett år på kris- och traumamottagningen. Utöver psykoterapin kan psykofarmaka ingå i behandlingen. Många av patienterna tar redan antidepressiva när de kommer till mottagningen, vilket enligt Goran Mijaljica kan hjälpa mot PTSD. Bensodiazepiner däremot kan ha negativ påverkan på psykoterapin.

– Men förhoppningen är förstås att patienten inte ska behöva medicin, säger Goran Mijaljica.

LÄS MER: Adjö till lyckopillren – framtidens behandlingar av depression

Slutar styra livet

Att bota någon från krigs- och tortyrtrauman är förstås svårt. Enligt Goran Mijaljica blir majoriteten av deras patienter bättre, men vad det innebär är inte helt självklart. En framgångsfaktor kan vara att patienten inte längre undviker allt som har med traumat att göra.

– Det slutar vara något man måste gömma och som är så smärtsamt att det inte ens går att uttala. I stället får det en plats på personens tidslinje och integreras i dess historia. ”Det har hänt mig, det var hemskt, men nu styr det inte mitt liv längre.”

Regionhälsans kris- och traumamottagning

Öppnade 1994 och är den enda i sitt slag i regionen.

De flesta patienterna kommer från Syrien, Iran, Irak, Afghanistan och Bosnien. Man tar även emot svenskfödda patienter som deltagit i krig. Cirka hälften har utsatts för tortyr.

Cirka 60 procent av patienterna är män.

Mottagningen har också ett team som arbetar med personer mellan 18 och 25 år.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.