Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/9

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

De har gett papperslösa vård i 20 år

I 20 år har Rosengrenska stiftelsen erbjudit papperslösa vård i Göteborg. Deras kamp för allas rätt till vård uppmärksammades under lördagen på Frölunda Kulturhus. Det blev en heldag med tal och musik.

Bland de många talarna märktes KG Hammar, före detta ärkebiskop i Svenska kyrkan, Bengt Westerberg, före detta ordförande i Svenska Röda Korset, barnläkaren och författaren Lars H Gustafsson och Thomas Hammarberg, tidigare Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

På scen fanns också trion som grundade Rosengrenska 1998: Henry Ascher, barnläkare och professor, sjuksköterskan Anne Sjögren och läraren Unni Brandeby, Rosengrenskas första ordförande.

Galor mot rasism

Unni Brandebys engagemang för att hjälpa flyktingar hade startat många år tidigare. Som lärare i svenska vid vuxenutbildningen mötte hon många flyktingar och var bland annat fadder för två unga män från Libanon.

–1990 hade klimatet hårdnat och det var en hel serie attentat mot olika flyktingförläggningar i landet. Då kände jag och min dåvarande man, Lasse, att det var nog och vi var överens om att vi skulle använda hans kändisskap till något positivt, berättar hon.

De drog igång det som blev Folkfest mot rasism, det blev galor på tio orter runt om i Sverige den sommaren. Flyktingar bjöds in som gäster och alla artister ställde upp gratis. Det blev en succé. Tillsammans med de lokala arrangörerna runt om i landet bestämde sig Brandebys för att fortsätta, år två blev det galor på drygt 20 platser, bland annat i Sjöbo. Fem somrar i rad arrangerades galorna mot rasism.

Start i Göteborg

– Det antirasistiska arbetet gav mig ett brett nätverk och det var nog det som gjorde att jag blev ombedd att dra igång verksamheten i Göteborg. Anita Dorazio, SFI-lärare som var med att starta en vårdmottagning för papperslösa och gömda flyktingar i Stockholm, ringde och ville att jag skulle vara med.

Drygt 30 personer kom när Unni Brandeby, Henry Ascher och Anne Sjögren gemensamt kallade till det första mötet i juni 1998.

Avskaffa oss själva

– Alla som kom var intresserade och engagerade. Vi tre och några fler fick i uppdrag att hitta former hur vi skulle arbeta och vilka regler som skulle gälla. Tre mål sattes upp för verksamheten och de finns fortfarande kvar:

Avskaffa oss själva – sjukvård borde inte behöva lita till ideella krafter.

Sprida kunskap – om papperslösas situation, hälsa och tillgång till vård.

Erbjuda vård – när papperslösa inte får tillgång till eller vågar söka den vanliga vården.

– Målet att lägga ner verksamheten tror jag personligen är långt borta, tyvärr, säger Unni Brandeby.

Att behovet var stort visste man redan från start.

– Redan i början sökte ett många personer vård varje vecka.

Ingen fast adress

Det skulle inte finnas någon fast mottagning, en jourtelefon var under många år navet i verksamheten. I dag sprids informationen på nätet och via hemsidan och via det muntliga nätverk som finns bland flyktingar och gömda. Även om alla har arbetat ideellt så har man alltid varit noga med att vården ska skötas professionellt av utbildade och legitimerade läkare, sjuksköterskor, tandläkare och psykologer och att journaler ska föras noggrant.

Namnet kom till av en slump.

– Vi hade ingen bra namnidé. Men vi visste att vi måste förvara alla journaler och andra papper på ett säkert sätt och i den villa jag precis flyttat in i fanns ett stort kassaskåp i källaren, tillverkat av Rosengrens. Vi tyckte det lät lite sjukhusmässigt, liknande andra sjukhus i Göteborg som Carlanderska, Sahlgrenska och Renströmska, berättar Unni Brandeby.

Ser till att lagen följs

Tillgången till vård är betydligt bättre för papperslösa i dag jämfört med hur det var för 20 år sedan. Lagen som ger den rätten kom 2013.

– Men okunskapen är väldigt stor och papperslösa nekas fortfarande vård. Vi på Rosengrenska ger mindre direkt vård numera, i dag bedömer vi, hänvisar vidare och försöker se till att lagen följs. säger Lina Lönnberg, ordförande i Rosengrenska sedan 2016.

Fotnot: I samband med Rosengrenskas dag släpptes boken Hemliga kliniken skriven av journalisten Anne Johansson. I boken berättas historien om de frivilliga som sedan 1998 gjort viktiga insatser för att försvara alla människors lika värde och rätt till bästa möjliga hälsa.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.