Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/3

De fokuserar på firande istället för på nazister

Visst tycker de att det är obehagligt att nazister ska marschera genom Göteborg under lördagen. Men varken Nathalie Gunnarsson eller Oded Meiri, medlemmar i Göteborgs judiska församling, känner någon oro baserad på att de är judar.

Från början var det tänkt att Nordiska motståndsrörelsens (NMR) uppmärksammade demonstration skulle passera på ett par hundra meters avstånd. Men efter att judiska församlingen överklagade beslutet till förvaltningsrätten – med hänvisning till att den sammanfaller med högtiden Jom Kippur – har nazisternas rutt ändrats. 

Trots uppståndelsen har församlingsmedlemmen Nathalie Gunnarsson, 24, inte varit särskilt oroad över situationen – i alla fall inte med utgångspunkt från sin judiska identitet. 

– För mig är det inte en fråga om mig som judinna och min trygghet i samhället – det handlar om alla svenskar, säger hon och tillägger att hon är förundrad över att demonstrationen fick tillstånd från första början. 

– Alla har rätt till sin åsikt, men när det handlar om att förtrycka eller minska värdet av andra människor tycker jag inte att man ska låta det vara så stort och organiserat överhuvudtaget. Det är för mig helt orimligt. 

"De är obetydliga"

GP träffar henne i synagogan för ett samtal om nazister, antisemitism och tro där även församlingsmedlemmen Oded Meiri, 73, medverkar. Han säger sig inte vara särkilt imponerad av NMR:s stundande kraftsamling. 

– Självklart tycker jag att det är obehagligt att ha sådana människor i närheten, men de är egentligen en obetydlig rörelse i Sverige som behöver uppmärksamhet. All uppståndelse ger dem reklam – vilket är precis vad de vill, säger han. 

Nathalie Gunnarsson medger att demonstrationen ger en viss känsla av obehag, men att det inte skakar om hela hennes värld. 

– Och det kommer inte att hindra mig från att gå till synagogan eller fira Jom Kippur. Det enda som vi kan göra är att fortsätta vara de stolta svenska judar som vi är. Jag har lika mycket rätt att vara här och utöva min religion som vem som helst, säger hon.

Judiska fördomar lever kvar

Trots den ökande nazistiska synligheten i Sverige kan varken hon eller Oded Meiri påminna sig att de har blivit direkt utsatta för antisemitism. Mer vanligt är skämt och kommentarer baserade på judiska fördomar. 

– Nazisternas extrema åsikter väger ingenting för mig. De är i princip betydelselösa. Det är värre när jag hör gamla vänner som har en uppfattning om att judar är snåla eller att vi styr världen. Många vet inte så mycket om judar trots att vi har funnits som en svensk minoritet i flera hundra år, säger Nathalie Gunnarsson som är född i Norge men flyttade till Falkenberg när hon var tio. 

Sedan hon började studera på Handels i Göteborg säger hon sig ha blivit mer öppen med sin judiska identitet.

– Jag är absolut en stolt judinna. Sen har jag självklart blivit mobbad och fått kommentarer, men det har väl också gemene man fått om sitt utseende eller sin storlek. Jag är inget offer som judinna. Det är bara den jag är. Jag firar mina högtider och håller på mina traditioner för att jag mår bra av det, säger hon. 

Trygg i Göteborg

Oded Meiri kom till Göteborg från Israel 1969 för en tjänst som tillförordnad professor i energiteknik på Chalmers. Han har alltid upplevt Sverige och Göteborg som tryggt – trots att synagogan ibland står under polisbevakning när han besöker den på fredagarna. Han har svårt att förstå varför antisemitismen fortfarande lever kvar. 

– Om man ser de judiska grupperna som har kommit till Sverige – från till exempel Polen – så är alla väletablerade och integrerade i det svenska samhället. De är läkare och ingenjörer. Deras barn har studerat vidare. Det finns egentligen ingen orsak att tycka illa om dem. Det är traditioner som är svåra att förklara, säger han. 

Nästa vecka åker han iväg för en tvåmånadersvistelse i sitt gamla hemland. Han vet redan vad vännerna på plats kommer att säga. 

– Det första de frågar är alltid samma sak: "hur kan du bo i Sverige som är så antisemitiskt?". I Israel har Sverige fått den stämpeln. Det kommer sig mest av ett reportage i israelisk TV som spelades in i Malmö. Och Margot Wallströms uttalanden mot Israel förstärkte den känslan, säger han och fortsätter:

– Det är konstigt. Här i Sverige försvarar jag Israel – när jag åker till Israel försvarar jag Sverige. Jag försöker förklara att det inte finns så mycket antisemitism som jag upplever det. Men senast förra veckan fick jag ett mejl från en granne där nere om att komma till Israel istället för att sitta och vara orolig i Sverige. 

Han känner ändå en stark trygghet av att judarna har ett eget land – och att om något skulle inträffa är Israel bara en fyratimmars flygresa bort. Det är en känsla som även Nathalie Gunnarsson delar till viss del även om hon inte anser att det är en särskilt relevant fråga. 

– Jag känner mig trygg i Sverige även fast jag tycker att det finns många saker att jobba på. Det handlar om mer utbildning och ett öppnare samhälle där man pratar och visar att vi judar är svenskar och lever ett svenskt liv, säger hon. 

Jom Kippur ett bokslut

Jom Kippur är en av de allra viktigaste högtidsdagarna för judar och inträffar en dryg vecka efter nyåret Rosh Hashana – Oded Meiri förklarar det som ett slags personligt bokslut. 

– Man tittar på sina gärningar och om man har gjort något dumt mot sin familj, sina vänner eller sin omgivning. Sen ber man om förlåtelse för vad man har gjort och så lovar man att förbättra sig till nästa år, säger han och får medhåll av Nathalie Gunnarsson.

– Det blir som någon typ av meditation att stå i synagogan hela dagen och be. Att man fastar är inget straff – det är för att man under 25 timmar inte ska fokusera på något annat än sig själv och sina tankar, sitt medvetande, året som har gått och ens omgivning, säger hon. 

Båda menar att de kommer att känna sig helt trygga under lördagen. Men Oded Meiri är orolig för att det kommer bli bråk på stan mellan nazister och motdemonstranter.

– Det kommer att komma folk från extremvänstern. Då finns det en stor risk att det blir som EU-mötet i Göteborg då Göran Persson var statsminister. Båda dessa extrema gruppers mål är egentligen konfrontation, säger han. 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.