Det är knappt fyra veckor sedan Daniela Antonova Biserova och Georgi Petroff Sander kom med sina fyra barn från Bulgarien till Sverige och Göteborg. Båda föräldrarna kan lite engelska och några enstaka ord på svenska.
– Vi har ingenting i Bulgarien. Inget jobb, ingen bostad, knappt något att äta. Det är bättre här, trots att vi bor i en bil, säger Georgi.
Barnen står uppradade utanför bilen på Hedens parkering medan föräldrarna skakar ur sängkläder och städar. Det är minstingen Peter som snart är två. Gabriel, som är fyra. Toni är äldst, tio år. Han och hans syster Axinia, nio, går i skolan i Bulgarien och har lov nu.
Mamma Danielas dröm är att familjen ska få stanna i Sverige och att de ska kunna skapa en framtid för barnen här.
– Vi är här barnens skull. De är hela mitt liv. Mitt hjärta, säger hon.
Daniela och Georgi får ta en dag i taget. De turas om att panta burkar eller tigga ihop pengar medan den andre tar hand om barnen. Men de har inte gett upp hoppet om att kunna få jobb i Sverige.
– Människor har skänkt kläderna vi har på oss, säger Daniela. Det är bra människor. I Bulgarien är det mycket svårt att vara rom.
Sex personer sover i bilen
Men deras liv i Sverige är långt ifrån enkelt. De berättar att det är lite si och så med sömnen när sex personer ska trängas i en bil. Deras badrum är offentliga toaletter och hemlagad mat kan inte det bli tal om.
Parkeringsplatsen är knappast lämplig som lekplats. Föräldrarna säger att de ser till att barnen leker på fotbollsplanen intill.
Bilen de bor i har de köpt för ett par tusenlappar, säger Georgi och pekar samtidigt på en flott husbil några parkeringsfickor bort.
– Sådan skulle man ha. Vad kostar en sådan?
Paret är fullt medvetna om att de inte får ha sin bil uppställd här och att de riskerar att bli bortkörda eftersom de inte betalar någon parkeringsavgift. Men just nu ser de det som det bästa de kan göra av sin situation.
Daniela har varit på socialkontoret i SDF Centrum och ansökt om hjälp.
– Vi fick två övernattningar på ett boende och några matkuponger, säger hon.
Sedan var det stopp. Hon önskar att de skulle ha kunnat få hjälp med ett mer långvarigt enkelt boende. I motivationen till avslaget heter det att hon inte planerat för bostadssituationen.
Är verkligen inte bättre för er att resa hem?
– Vi har ingenting där. Vi har det bättre här, blir svaret ännu en gång.
Många klagomål
Dagen innan träffar vi en parkeringsvakt. Han arbetar på Heden regelbundet och har en del att berätta om vardagen här. Han får ta emot många klagomål om EU-migranterna som bor på parkeringen. Folk tycker det är smutsigt, skräpigt och otrevligt
– Jag förstår att man måste göra något det. Jag ser många barn här. De leker på parkeringsplatsen och åker sparkcykel bland alla bilar. Rätt som det är kan det hända en olycka.
Han säger, liksom många andra, att han inte kan begripa att någon kan välja att vara här – och till och med ta med sig sina barn.
Några timmar senare hör han av sig och berättar att han haft ett långt samtal med Georgi.
– GP måste skriva om dem så att människor verkligen förstår hur de har det. Jag fick en helt annan bild efter att jag pratat med Georgi. Jag har själv barn och vi är i ungefär samma ålder. Jag blev bestört över det jag hörde, säger han.
"Säkerställa att barnen inte far illa"
Men enligt de sociala myndigheterna har man gjort det man kan. När det finns barn med i bilden vid avvisningar ska socialtjänsten kontaktas och säkerställa att barnen inte far illa. Vad gäller Heden har socialtjänsten i SDF Centrum fått uppgifter om att barn bodde i en av bilarna.
– Vi hade kontakt med en kvinna med barn. Jag kan inte gå in på enskilda fall, men det kan handla om tillfälligt boende och hjälp till hemresa, säger sektorschefen Ingvor Gunnarsson.
Huvudregeln är att den som inte klarar av att hitta boende och försörjning ska återvända till sitt hemland och söka hjälp där. Uppehållsrätten är kopplat till försörjningsmöjligheten.
Enligt Gunnarsson är det ovanligt att EU-medborgare med barn ansöker om stöd. Många känner ett motstånd mot myndigheter och vill inte ha någon kontakt. De vänder sig hellre till någon ideell organisation för att få hjälp.
